Dagens Nyheter – 27 januari 1865, sida 3

ndade att förfölja ten, och den eländige sky fadren och dottern. Rodille visste allt för väl att det säkraste medlet att förfölja någon utan att väcka dess misstankar, är att gå framför honom; utkommen på boulevarden blandade han sig derför genast i de talrika grupperna som der promenerade, så att han genast nelt omärkligt kom några aluar framför mekanikern, Då han varseblef Jean Vaubarons ansigte, hunde han ej återhålla en åtbörd af öfverraskning. — Det kan jag minsann kalla eget! sade han tyst för sig sjelf. — Den stackare som Fritz Horner gifvit mig i uppdrag att förfölja är ju samma person som jag härom aftonen roada mig med att plundra i Palais-Royalträdgården! . .. Jag är visst icke vidskeplig, men denna sällsamma slump som nu för andra gången kastar mig i denna mans väg, bådar intet godt för honom. Vägen är ej lång från boulevard du Temple till Pas-de-la-Mule-gatan, men Blanche gick långsamt och Vaubaron ville dessutom i förbigående titta upp till herr Baudier, hvilken, ehuru han ansatte bonom, dock visade honom en verklig välvilja. KE Byggande stora förhoppningar på de arbeten han mnu skulle företaga för egaren af vaxkabinettet, ville han bedja exekulionsbetjenten om ett kort anstånd, han ville vid