Dagens Nyheter – 26 januari 1865, sida 2

lent till Göteborgs-Posten sålunda: Man hade för tillfället låtit inreda en provisionel teater drottningens stora matsal, den der med gylenläderstapeterna, som föreställa scener ur drottning Disas historia. Här uppfördes nu lera tableaux vivants, och som jag händelsevis är i tillfälle att meddela åtskilligt derom vill jag göra det, då det torde intressera nåyra att läsa det. Tablåerna voro sex. Den första föreställde Torquato Tasso (kammarherren Harmens) mottagande lagerkransen af prinsessan Beatrice (fru Gade, född Rehbinder). Den andra visade en skrifvare på en af Roms gator, en sådan som under bar himmel skrifver kärleksbref åt den icke särdeles skrifkunniga italienska flickan ; skrifvaren framställdes af kammarherren friherre Ehrenborg, gurman af kapten Ekenstjerna och den unga flickan af kammarjunkaren grefve Arvid Horn, och han lärer hafva varit joli. tres joli, mina damer. Den tredje vargjord efter en tafla af prof. Höckert, föreställande Bellman i Sergels atelier; man såg Sergel (löjtnant König), modellerande en byst af fru Schröderheim (hoffröken Hedvig Lewenhaupt), under det Bellman (baron IL. Wrede), sitter med sin luta och sjunger. Den fjerde föreställde La Patrie, franska soldater under marsch; anföraren framstäldes af baron Wedel Jarlsberg, fanföraren af kapten Nordlander, trumslagaren af unge Georg Dardel samt menige man af löjtnanterne Gyllenram och Ericson samt andre sekreteraren i kabinettet Åkerman och unge F. Dardel. I den femte såg man en gumma (f. d. hoffröken hos Sofia Albertina, Adelaide Piper) läsande ett af dotterdottern tappadt kärleksbref; flickan (fröken Lagerheim) står till höger förskräckt, under det älskaren (löjtnant Thulstrup) förstulet tittar in genom dörren. I den sjette gjorde man bekantskap med ett möte mellan en kinesisk och en fransk beskickning, den förra representerad af kammarherren baron Melcher Falkenberg, kaptenlöjtnanten grefve Claös Cronstedt och lifmedikus Wästfelt, den senare af major Sundin, löjtnanterne Thulstrup och Harmens. Tablåerna voro arrangerade af professorerna Boklund och Höckert. Ditigens-historia. En insändare i Upsalaposten hade utfarit mycket häftigt mot en icke namngifven grefve för att han skulle hafva tvingat ett ungt ofrälse fruntimmer att lemna sin betalta plats i Upsala-diligensens stora kupe och i stället intaga en annan i den lilla kupen, der endast grefvens betjent blef hennes reskamrat. Alla tidningar hafva upptagit detta utfall, med eller utan ännu häftigare exklamationer mot grefven, som af adelshögfärd och genom en förvillande uppgift skulle ha narrat det unga fruntimret att sitta bredvid hans betjent. Vi meddelade icke denna historia emedan vi genast erforo att den gällde en man, som, ehuru aristokratiska hans åsigter än må vara, dock för sin person i hela sitt lif ådagalagt den fullkomligaste humanitet och gentlemannamessighet. Men då historien blifvit så mycket spridd anse vi skäl vara att nämna, att det är f. d. statsrådet och ministern i Köpenhamn grefve Henning Hamilton den gäller och att det enkla, sanna förhållandet är att det unga fruntimret med den största beredvillighet, på första derom framställda begäran, afstod sin plats för att lemna den sjukliga grefvinnan Hamilton ostörd af främmande och vid middagsuppehållet på Gustafsberg emottog hennes tacksägelse derför, utan att önska ombyte, samt att grefvens betjent är en karl, för hvars uppförande hans husbonde fullkomligen kunde ansvara. Öfveringeniören A. Alreik afled här i staden förliden lördags afton efter en kortare tids sjuklighet, i en ålder af 73 år. Han hade för omkring ett halft år sedan blifvit enkling och efterlemnar inga barn. HKopporna i Rwfvudstaden. Svenska läkaresällskapets sekreterare, dr Edholm, har enligt uppdrag af sällskapet offentFO I OT KO