Dagens Nyheter – 24 januari 1865, sida 1

på ett elegant men bizarrt sätt dekorerad förstuga, der en livreklädd guldgalonerad betjent 1 pudrad peruk samt med ett näsvist och frånstötande utseende var posterad. Denne vigtige person synade Jean Vaubaron från hufvud till fot och som han förmodligen tyckte att hans drägt hvarken förkunnade en rik eller aristokratisk kund var det med en så ovänlig ton att den närmade sig det näsvisa, som han frågade: — Hvad vill ni? Jean Vaubarons tank spriddhet var likväl allt för stor att han ens märkte betjentens oskickliga uppförande. Han svarade således ganska höfligt: — Jag önskar tala med doktor Horner. — Vet ni också hvad hvarje konsultation kostar? återtog betjenten. — Inte riktigt, jag skulle derföre vara mycket tacksam att få veta priset. — Nå väl, tjugo francs. — Tjugo francs, upprepade Vaubaron nästan förskräckt öfver summans storhet. — Ja och här prutas icke, så mycket ni vet det. Den unge arbetarens ofrivilliga tvekan varade icke längre än en blixt. Han skulle icke ens ha ryggat tillbaka ifall man i stället för tjugo francs fordrat hela den lilla summa han egde. Han framtog ur sin ficka fyra femfrancs