Dagens Nyheter – 18 januari 1865, sida 1

djnp under blusen anbragt ficka ett temligen stort paket, omlindadt med en rutig näsduk. Han löste upp denna näsduks knutar och nedlade på den disk, som sträckte sig framför de förut af oss omnämnda gluggarne, en mängd nipper, såsom koljeer, armband, ringar, berlocker och örhängen; alla dessa saker voro prydda med dyrbara stenar. Rodille tog upp den ena grannlåten efter den andra och lät diamanterna, rubinerna och topaserna blänka vid det matta skenet af den med grön skärm försedda lampan. Derefter lade han åt sidan alla de smycken, hvilka endast voro af guld, och vigde denna metallhög. — Hvad begär ni för allt detta? — frågade han efter att ha fullbordat sin granskning och vägning. — Jag vet icke, jag tycker att det bör vara värdt mycket. — Hur mycket menar ni? — Ungefär en tiotusen francs. Den förmente fader Legrip Jät bakom den gröna gardinen, hvilken satte honom i skydd för hvarje nyfiken blick, höra ett krampaktigt skratt. Tiotusen francs! — upprepade han efter ett ögonblicks förlopp, ännu alltjemt högt skrattande. — Jaså, ni vill ha tiotusen francs! Hvarföre inte lika gerna eu million medan ni är så bra i taget? . .. Det skulle