det ställe der numera befästningarne äro anlagda. Här reste sig två små, på punkten lika hus, af ett temligen gammalt, men på långt när ej så eländigt utseende som de kringliggande. Hvart och ett af dessa små hus hade två våningar, af hvilka den ena var bottenvåning. Denna sednare hade två fönster och en port, men af våningen en trappa upp voro tre fönster försedda med jerngaller af så solid beskaffenhet, att de måste betaga hvarje tjut hågen att se hvad som doldes der innanför. Det påstods att båda husen skulle ha samma egare, men ännu aldrig hade någon sctt honom, och hvad husen beträffade sted det ena fullkomligt öfvergifvet, man hade aldrig ens sett dess port öppnas. Det andra syntes äfven vara obebodt, men ibland om nätterna såg man dock en svag ljusstråle tränga genom dess så vil försvarade fönster. Någon vandrare som fördröjt sig ute hörde också någon gång svaga slag på dess väldiga, med stora spikbufvuden prydda port, hvilken då långsamt vred sig på sina gängjern, men som sällan någon passerade der förbi och de två husen -lågo alldeles afskilda, brydde sig imgen om hvarken de natiliga besöken derstädes eller den hemlighetsfullhet som var utbredd öfver det hela. Klockan slog just half tioi Neuillys kyrktorn.