snart får min like. Se här har du fyra louisdorer för dig och en att lemna åt Larifla. — Tack, min vördade lärare . . uppdraget skall ordentligt bli utfördt . . . Men apropos, jag skulle bra gerna vilja fråga er om något. — Gör det . . . det beror på mig att svara eller låta bli. -Hvarföre anföll ni karlen två gånger? .. . När jag såg er första gången skuffa honom ifrån er, trodde jag bestämdt att saken var klar; derföre blef jag ej litet öfverraskad när ni för andra gången rusade på den stackars satan, som hade allt utom lust att slåss . . . — Du är en åsna, Longjumeau. — Det är möjligt. — Du borde genast ha förstått, ditt dumbufvud, att mitt första försök strandade och att jag således måste inlåta mig i ett riktigt handgemäng för att komma åt penningbunten Se så, god natt, enfaldige nybörjare . . . infion dig i morgon afton vid samma tid som i dag uti Palais-Royal, det är troligt att jag kommer dit. — God natt, min lärare, jag lofvar att vara punktlig, — svarade Longjumeau bugande. — Nu skall jag dels för att förtjena något för egen räkning, dels för att öfva mig litet samla ihop så många näsdukar och snusdosor jag möjligen kan hitta på i uästans fickor. Tjuflärlingen återvände till Palais-Royal