Dagens Nyheter – 11 januari 1865, sida 1

hans penningeförlägenhet antog tillfölje deraf snart nog truktansvärda proportioner. När de unga makarne varit gifta i tre år syntes likväl en solstråle vilja genombryta de tjocka moluen på deras himmel, och vår bjelte kunde verkligen ett ögonblick tro att hans så Jänge af moln undavskymda stjerna uu ändtligen .skulle börja lysa i tull glans. Han erhöll nemligen första klassens meCaj för modellen till en tröskmaskin, som han sändt till en exposition i ett af departementerna. En fabrikant köpte genast af honom för fyra tusen francs eganderätten till modellen samt tog derå patent. Knappt såg sig Jean Vaubaron egare af fyra tusen francs, den första mera betydande summa han någonsin haft i sina händer, förrän han trodde sig rik eller åtminstone på god väg att bli det. Martha anade endast till en viss grad sin mans förblindelse; hon ansåg honom visst icke för en vanlig menniska, hon tviflade icke ens på att en lysande framtid väntade honom, men hon egde det sunda menniskoförstånd, som ser saker och tiug sådana de verkligen äro. Hvarje uppfinnare är en smula poet — Jean representerade pocsien i det lilla hushållet, Martha spelade prosans roll. — Läåtom oss nu betala våra skulder, sade hon till sin man. Ettfullkomligt lugn är hälften af lyckan.