Dagens Nyheter – 9 januari 1865, sida 3

ro satt han der och begrundade doktorns ord! Dessa fyra ord: hvad, ni älskar henne, voro för honom ett fullkomligt uppdagande. De läto ändtligen sanningen stråla emot honom i hans tankars natt, de förrådde ändtigen för honom hans hjertas hemlighet. — Jo det är sant, sade han slutligen. jag älskar henne verkligen. Så fort han gjort sig sjelf denna bekännelse kände han den feber som förut rasat i hans ådror försvinna, och tack vare den lyckliga förmåga som uteslutande tillhör ungdomen, glömde han med ens alla de dystra förebud som varit förknippade med hans så oväntadt uppdagade kärlek, och han började genast utkasta de mest leende framtidsplaner. Så fort dagens första strålar visade sig steg han upp och knackade med djnp rörelse på vindskammarens dörr. — Nå-å? frågade han portvakterskan som öppnade för honom. (Forts.) mA — ———