Dagens Nyheter – 5 januari 1865, sida 2

ee och iugåfvo honom en oöfvervinnerlig håg att göra motstand samt förvandlade honom inon kort till en personlighet mycket snarlik der at Walter Scott i hans Skottlands Puritaner odödliggjorde John Balfoui Burley. Fudyvig XIV:s order att calvinisterna skulle lemna sina barn, hvilka voro under sexton år, i händerna på deras närmaste släigtingar eller i brist på sådana, till af provinsernas guvernörer dertill utsedda främmande personer, ansägs af honom sasom ett förfärligt ingrepp i den faderliga myndigheten och samvetsfriheten. Han uppreste sig saledes formligt deremot, öppnade sit slott för de förföljda hugenotterna och föll på den dåraktigt djerfya tanken att möta väld med våld. Han trodde att alla hans franska trosförvandter redan vid stormklockans första ljud skulle resa sig för att på ett blodigt sätt skaffa sig upprittelse för Saint-Barthelemynatten — kortligen, han gaf öppet signalen till ett blodigt motstånd. De historiska följderna af Nantesiska ediktets upphäfvande äro kända. Oss tillkomme ej att här upprepa något enda af de utomordentligt intressanta fakta hvilka äro förknip pade med denna händelse, som den cndast på ett mycket indirekt sätt ingriper i vår be rättelse. Markis de Vaularons uppviglingstörsök val möjligtvis hjeltemodigt, men ännu säkrare va det dåraktigt. Dess enda resultat, dess redan förutsedd: