Dagens Nyheter – 3 januari 1865, sida 2

Nn a Tr nn sn nn RR stärkt och upplifvad... Jag känner mig till och med så dugtig, att jag har lust att stiga upp... Jag är säker på att det icke skall bli för ansträngande för mig att gå. — Bara du orkar? — Du hör ju att jag återfått hela min kraft... Vänta skall du få se... Betänk då hur länge jag varit sjuk!... Det är min sann icke för tidigt att en förbättring inträffar, mitt tålamod var alldeles slut... Om du visste hur ondt det gör mig att se dig ensam nödgas utföra alla de små hushållsbestyr som karlarna finna så odrägliga.-.-. utomdess har du både allvarsammare och nyttigare saker att göra... Ack, jag har redan inom mig många gånger varit ond på doktorn, derföre att han botat mig så längsamt. — Läkaren har gjort sitt bästa, min stackars Martha. — Det tror jag gerna... det är en så lärd och så god herre... men han har inte förstått, han har inte ens kunnat förstå hur nödvändig min helsa är för dig och vårt barn . rika damer kunna gerna låta klema med sig i hela månader, allt går ändå sina jemna gång omkring dem, men i ett sådant bär fattigt hushåll måste sjukdomen fort jagas på porten... vid tjugotre års ålder har man ju också så mycket styrka, så mycket lifskraft, att man bör vara lätt att kurera... Tro mig, naturen har gjort vida mera till mitt tillfrisknande än läkaren, ty den här sista