börjat beträda och som lika litet bär sig i Amerika som i något annat land. Om det icke kan kännas annat än i hög grad sorgligt att mötas af berättelser af ofvannämnda slag, så är det så mycket mera glädjande att erfara solida och berömvärda sträfvanden, som gå ut på att visa amerikanerne, att Sverige har något annat att bjuda på än eleganter af samma slag som hrr de Werner och Lagerstråle. Tvänne fruntimmer äro sedan 4 år här i Philddelphia sysselsatta med att till engelska språket öfverflytta en del af vår literatur, deruti inbegripna åtskilliga svenska och finska sånger med bifogad musik. Det är fröken Selma Borg, en ung finska från Gamla Karleby, som efter ihärdiga så boksom musiktdier åtagit sig denna vackra uppgift till sammans med en sin väninna, miss Mary 4. Brown, dotter till en köpman i New York. Hvilken hög tanke miss Brown har om den nordiska literaturen och sången, framgår bäst deraf, att hon gjort sig fullt förtrogen med vårt språk. Förutom en del af fru Schwartz bättre romaner, ha de gjort amerikanerne bekanta med flere af Topelii arbeten samt äro sysselsatta med att utgifva en cykel af Songs of Sweden and Finland, ett företag, som rönt ett tacksamt mottagande. Efter hvad man berättat mig här, ha dessa sånger bland de musikaliske amerikanerne mottagits med både nöje och förvåning, och då fröken Borg nu ämnar vända sig till flere inom musiken och dikten framstående personer i Stockholm för råds erhållande med afseende å valet af sånger i och för arbetets fortsättande, är det väl icke något tvifvel om, att hon skall mötas med välvilja i sina sträfvanden, som gå ut på att i Amerika göra kända vår diktkonst och musik. H. N.