KAINS AREVEDEL. BERÄTTELSER SACHERMASOCH. Öfversättning från franskan. I TT. Vi lefde sålunda som ett par svalor, alltid till sammans och qvittrande. Ett ljuft hopp ökade vår glädje. Men huru mycken ångest utstod jag likväl icke! Ofta strök jag sakta håret ur hennes panna och tårarne kommo mig i ögonen; hon förstod mig, slog sina armar om min hals och grät. — Det kom plötsligt likasom lyckan. Jag hade farit till Kolomea för att hemta läkaren; då jag kommer tillbaka, räcker hon mig barnet. De gamle visste icke till sig af glädje, vårt folk uppgaf höga fröjderop och dansade, alla voro likasom rusiga, och på ladan stod storken och väntade på ett ben. — Sedan kommo bekymren; men hvarje ögonblick af oro och qval befäste blott bandet mellan oss. Detta kunde dock icke vara länge. Bi Han talade mycket lågt; hans röst hade blifvit ytterst mild; den vibrerade knappt i luften. — Sådant der varar aldrig länge; det är likasom en naturlag. Jag har ofta reflekterat deröfver. Hvad tänker ni om saken? Jag hade en vän, Leo Bodoschkan; han läste för mycket, han satte till sin helsa derpå. Han sade mig mer än en gång... men hvad tjenar det till att upprepa det, då jag har det här? — Han uppdrog ur :) Se A, B. nir 295, 296 (A), 297—300.