ed a en hAd 1 ill da (9487) I. Fritzner. STOCKHOLM den 19 Dee. Sedan till följd af trafikhinder på järnvägarne all utländsk post under tvänne dagar uteblifvit, har i dag på förmiddagen, efter det hindren blifvit undanröjda, en lavinartad massa af utländska tidningar ingått. De erhållna nyheterna äro emellertid af ett skäligen underordnadt intresse, och det dröjsmål, som uppkommit genom snöfallen, har icke gält en enda underrättelse af europeisk vigt och betydelse. Den Arnimska saken utgör fortfarande spaltfyllnaden i de franska, tyska och engelska tidningarna, hvilka ordentligt fråssa på detta rika byte i en för öfrigt så utomordentligt händelsefattig tid. De färskaste Berlintidningarna äro daterade den 17 dennes. Man kände då i Berlin blott till förspelet till Bismarcks tillämnade afgång — en olycka, hvilken kejsaren, såsom ett af dagens telegram meddelar, nåtid prologen till dramat i form af en under flere timmar fortsatt diskussion om deputeraden Majunkes häktande, till följd af de utfall han tillåtit sig i sin ultramontana tidning Germania. Detmisstroendevotum, Bismarck ansåg sig ha erhållit, bestod uti en af riksdagen antagen resolution, föreslagen af Holzendorff och af innehåll, att det vore nödvändigt att riksförfattningen ändrades derhän, att ingen deputerad, som blifvit dömd till fängelsestraff, kunde utan riksdagens bifall inspärras under sessionen. Den upprättelse, Bismarck erhållit både af kejsaren och, efter hvad ett af dagens telegram gifver vid handen, äfven af riksdagen, bör helt och hållet läka de sår, han erhållit. I franska nationalförsamlingen har ingenting af vigt och intresse förefallit. En korrespondent till Kölnische Zeitung meddelar, att franska regeringen har för afsigt att upptaga ett lån på 1.200 mill. fres, som skulle användas för militära ändamål, förnämligast till arm6organisationens genomförande. Tidningen France förnekar riktigheten häraf, men förklarar, att marskalkenpresidenten på våren kommer att hålla stora mil manövrer, vid hvilka icke blott enskilda armkårer, utan hela härar skulle komma att operera. Vid dessa manövrer komma äfven försök att göras med en mobilisering delvis. Det förefaller dock otroligt, att den franska regeringen för ett dylikt ändamål skulle behöfva upplåna ett så enormt belopp. Utrikesministern hertigen af Decazes tillstälde den 15 dennes spanska sändebudet i Paris markis de 1a Vega sitt svar på den spanska noten af sistliden Oktober. Noten, som är affattad i ett försonligt men fast språk, möter och diskuterar alla de framstäldigst besparat riket. I tyska riksdagens ; sammanträde den 16 d:s uppfördes emellerda klagomålen. Derefter häfdar hertigen af Decazes. Frankrikes rättighet att utan all främmande inblandning sjelf utse smaagenter och behålla dem så länge det behagar. I sammanhang härmed uttrycker han sin förundran, att Spanien ansett sig böra göra några antydningar i detta hänseende. Han vill icke följa sändebudet i hans resonnement om vidtagandet af åtgärder för ett möjligt gemensamt uppträdande af de spanska och franska stridskrafterna på gränsen. Hvad beträffar tillvitelsen, att Frankrike i den spanska frågan fullföljt en politik, som strider mot den franska nationens liberala uppfattning, svarar hertigen af Decazes, att Frankrike vill Spanien väl och önskar, att det må återvinna inre ordning och politiskt lugn. Hvad franska regeringen angår, uttrycker hertigen den förhoppningen, att Spanien i framtiden skall göra henne rättvisa, men beklagar på samma gång, att ärligheten af hennes hållning och lojaliteten af hennes sätt att gå till väga blifvit misskända. Depeschen åtföljes af vidlyftiga bilagor, hvilka omständligt redogöra för alla de åtgärder, regeringen under de senaste fem åren vidtagit på gränsen. Ställningen i Spanien tyckes icke ha undergått någon förändring sedan den 12 dennes. Från Paris telegraferas till Augsburger Allgemeine Zeitung, att der inträffat en öfverste från spanska generalstaben med uppdrag att meddela presidenten marskalk Serranos fälttågsplan för att derigenom unde; lätta för franska regeringen uppsigten vid gränsen. Detta steg betraktas som ett vit nesbörd derom, att förhållandet mellan Spa nien och Frankrike nu blifvit bättre Från Bayonne telegraferas ur carlistisl källa, att general Loma den 11 dennes aflidit i Loma till följd af de sår, han er höll i en strid vid Urnieta, och att genera Blanco öfvertagit hans befäl. Senare under rättelser tyckas dock antyda att Loma änm lefver. Carlisterne hafva intagit ställninga i trakten af Renteria, Hernani och Sa Sebastian. Häraf tyckes framgå, att d varit segervinnare i de sista striderna. Ser rano uppehåller sig. i Logrono, dit genera lerne Moriones och Laserna blifvit kallade Med afseende på ett rykte om underhand lingar mellan Don Carlos och Isabella, med delar LIiberts att några sådana ej egt run sedan 1869 och 1870. De måste då uppgif vas till följd af den principiella motsats, son var rådande mellan pretendentens och ex drottningens åsigter. De två tyska kanon båtarne Nautilus och Albatros, som vor stationerade i Biscayabugten, äro hemkal lade.