Aftonbladet – 18 december 1874, sida 3

Rone RN I trådarne utläggas td, ot sådana tält, i ett skjul, eller hur det kan fatta se oci ÅÅ kunna vara af särskildt intresse för allmä heten. Vi mföra derför i dag slutet nämnda redogörelse. Största delen af dessa förvånande resultat ke man endast åstadkomma genom en särskild deming i det engelska telegraf-väsendet, hvilke uppslår sin vandrande byrå i hvilken del afla det som hälst der någonting är på färde, oc som arbetar med en ansträngning och en krai -tyeckling, till hvilka man knapt kan tänka si vr cke. Order kommer att begifva si ett Mer -aterna, hvilka likna dem, so: dit eller dit; appmäro alltid i ordning begagnas ät fälttelegrafen, å icke finnas, oc ingei när mötet, kapplöpningenl, HöSkäpsutstir. — eller hvad det kan vara, som för tillfallet tage allmänhetens appmärksamhet i beslag, eger rilin är byrån på platsen, arrangerar sig på marken i et arbetar nu, utan att bekymra sig om hva Söh försiggår rundt omkring och med fullkomlig förakt för allt hvad som heter kramp i fingrar ne, som om det gälde lifvet. Denna telegrafisk: generalstab, hvilken är en bland det engelsk: :) prestväsendets mest benundransvärda inrättningar hh I vändäs, och hvars elektriske chef är en förmå Iken .endåst några vissa af personalen an a af första rahgen, som aldrig får bli trött el er utmattad, är organiserad af R. U; Jolinsoi och består af en kontrollör, en öfverintendent tre medhjelpare, fem praktiske telegrafister oci en mängd underordnade tjenstemän, hvilkes an tal omväxlar efter behofvet. . Äfven de tyska tidningarna begagna i: anske stort omfång telegrafen på detta sätt. Kölnische Zeitung har nyligei låtit utlägga en telegraftråc till Berlin för att kunna få direkta underrättel ser om riksdagens förhandlingar, och tader ran sakningen med Kullmann utförde tidninget ett storverk, som förtjenar omtalas. N:r 302 förden 29 Oktober af Kölnisehe Zeitung innehöll föl jande meddelande: I dag börjas tansakningen med Kullmann. Till följd af det intresse, hvar med den emotses, ha vi under ledning af en medlem af vår redaktion inrättat en stenografisk byrå i Wiirzburg, hvilken uppsätter en ordagrann redogörelse för förhöret och meddelar oss den samma på telegrafisk vig.: Denna lilla notis, till hvilken man kanske icke har lagt synnerligt märke, tager sig likväl helt annorlunda ut, då man ser hvad som uträttades vid detta tillfälle, då till på köpet telegraftrådarne Voro öfverlastade med telegram, hvilka skulle fortskaffas kring hela verlden. Kölnische. Zeitungs redogörelser för målet upptogo 33 spalter, hvardera på 160— 180 rader, I medeltal 170 fader. Då hvarje rad kan beräknas innehålla 11 ord, utgör detta tillsammans 61,710 ord. En tlegrafist, soft arbe. tar med Morses apparat, kan telegrafera 10 ord i minuten eller 600 ord i timmen och skulle således, oin iman afräknar en sjettedel för stunder, då han Varit störd, för afbrott o.s. v., ha användt 120 arbetstimitiat för de 60,000 orden. Soin meddelandena gå genoit tte dagars hummer, gifver detta således en daglig arbetstid af 40 timmar, Det visar sig således, att en enda tel egraftråd icke varit tillräcklig. utan att man minst har måst begagna två och fortskaffat halfva telegrammet på hvardera; Hade man begagnat Hughes typtryckstelegraf, skulle saken stält sig något gynnsammare. En mycket öfvad telegrafist kan såsom maximum afsända 35 ord i minuten mgå denna eller i rundt tal 2,000 ord i timmen. D8 likväl denna apparat till följd af sin komplicerade mekanism Met kommer i olag, kan man ic-. ke beräkna dess verksamhet högre än till 1.200 ord i timmer, hvilket för de 60,000 orden gifver en arbetstid af 50 timmar, så att man i detta fall hade kunnat åtmöja sig med en enda telegraftråd. För öfrigt förtjenade telegraf-verket ganska bra på denna affär, ty telegralportot för e 60,000 orden mellan Wirzburg och Köln uppgick till 1,000 thaler. . Det största telegram, som någon österrikisk tidning har bekommit, var ett jättetelegram på 5006 ord till Neue freie Presse i anledning af den österrikiska nordpolsexpeditionens återkomst. Tidningen hade skickat eb särskild korrespondent expeditionen till mötes, hah skulle träffa denna i Norge och åtfölja henne från Kristiansand till Hamburg, hvarifrån han skulle skicka; redaktionen ett så utförligt telegram som möjligt om mottagandet i denna stad. Den 22 Sept. kom, och tid efter annan bekom redaktionen telegram om ångfartyget Finmarkens resa; nu hade det passerat Helgoland, nu kom det till Cuszhaven, men af alt kunde man sluta till, att fartyget först sent på natten skulle kunna hinna till Hambarg, och den stora frågan var således, om telegrammet kunde komma nog tidigt till Wien för att kunna läsas i morgontidningen. En del af redaktionen förklarar sig permanent, och sätteriet står på sin post. Klockan blir 10, hon blir 12, inen den elektriska tråden har i flere timmar iakttagit fullkomlig tystnad rörande Finmarken. Då kommer plötsligt ett telegram; ifrigt sliter hufvudredaktören pp kuvertet och läser, att från Laibach meddelas, att det allänna skolläraremötet har blifvit öppnadt. KL I ingår underrättelsen, att Finmarken lyckligt har ankommit till Hamburg, men ännu gifver den ;specielle: intet tecken till lififrån Har han blifvit sjösjuk eller hat han uppslukats af den böljande menniskomassan vid mottagningshögtidligheten? Under det att dessa frågor athandas skrider visaren på det stora uret i tryckeriet oupphörligt framåt, och hoppet försvinner alt mer: men då, i sista ögonblicket, kl. fram emot t på morgonen, ankommer första delen af den ängtansfullt väntade artikeln. Det var ingen id att förlora, om telegrammet skulle in i Wien ipplagan. Med tio minuters mellantid sprungo elegrafbuden från telegrafstationen till tidninens byrå med delar af telegrammet, och de 5000 . elegram-orden marschera i fyra stora afdelninvar in i sätteriet. — Till en början ville de särkilda delarne af artikeln icke rätt passa ihop, : ch sluten af meningar förekomitic, för hvilka vörjan fattades, men äfven detta hinder blef öf rervunnet. Kl. half 6 var manuskriptet fullstärligt i sättarnes händer, och två timmar derefter foro de första exemplaren af tidningen ute bland : Umänheten. ;