Aftonbladet – 18 december 1874, sida 2

STOCKHOLM den 18 Dee. I Bref från Rom. ; (Från Aftonbladets korrespondent.) Den 28 Nov. I Den första paucen I ået partikrig, sor kall kallas Iraliene tolfto lagstiftande fö! inträdt. Om några veckor ot: om några yta ut, men det blir jä ge strid mea ena verklig hufvuddrabb A j hittills har det blott varit förberedönde rust ningar, armåsavimandragning, intagande a I ställningar och de sarmåndrabbnicgar, son I den första rekognoscoringen medförde. Ir Ban deasa omnämnas, tordo det säker. Jicks vara öfverflödigt att, för att först dem, anföra rågra buivadpankter at grua jlagen och vallagen, i hvilka dessa skilja ei J frön andra koustitotionella statere metsva j rande lagar. Den lagstiftande makt ligger hos konuegen och de båda kamrarne. sozaten och represent mwmearen, hvilka sammankalias bvaris Är. Senaten är sam maänsatt MÅ medlemmar, som utnämnas a j kenasgen på lifsud till obegränsadt sutal, Senatozn skall aa tylt fyrtio br, bekläda att ja statens högsta ämbeten, eller ha Varit re pregentant i tre lagstiftande försavslingar, eller ha cjort sig särdsles förtjent af få jdorneslandet, eller i tre år ha erlagt minst tre tusen lire (franca) i direkt skatt af jordegendom elior förmögenhet och i7kometer. Ssanaten, hvars pregident och vicepresident konungen uieduner, kan af honom konstitusras till en högsta domstol för att döma i bögförräderimä! och öfver af reprefoniantkammaren an sade nistrar, — Ropresentanttammaren bagiår af 508 represöxtagior, valde i laudels 508 valkretsar på fem br, Kammaren väljer sjolf sin prosiden! och sina vibe-presidenter för hela gossionsn. Iagen kan på samma gång vara sonator och madlem al representantkammaren Misiziyerno ega endast rösträtt i kamrarno, om de äro medlemmar af dem. Rättighot att deltaga i valen till reprefentantkaminaren har hvar och en, som har lyli 25 år, kar läsa och skrifva och erläg ger i Arlig dicoki skatt minst 40 lire (i sAgra provinser, sågom Cagliari, Bessarj, Chambery och Genova, är ekattecensus en-dast 20 lire). Utan afsoende på skatt äro valberättigade: alla statens civila och militära tjenstemän, mediommar af akademier, uni versltsislärare, lärste I tekniska och högra gkolor, riddare, Uziversitersåoktorsr, prokaratorer vid fomstolarne, vidare handlande och handiverkare, som för sina bodar och bostäder, alt efter rtädernas storisk, betala en årlig hyra af 200 till 600 lire, sam: slutligen de, som ifem år ha haft on årlig iskomst af 600 lire och skattat för den. Till representanter kunna ej kungl tjenstemän väljas, hvilka uppbära lön, med indantag af ministrar, statsråd, ordförandena domstolarne, generalsekreterare, de högste militärerne (dock icke idet distrikt, der le föra befä!), universitetsprofessorer samt ned!emmar af det allmänna undervisningsdet och he!sovsrdsrådet. ARglane tjentemän — fär dock antalet kammaren cke öfverstiga en femtedel af alla represenanterne, Icke häller kunna prester med nställning eller medlemmar af domkapitlet äljas. Vid det första valet förklaras ingen vald, å framt han ej har fått minst en tredjedel f valkretsens hela röstantal och öfver hälf-. n af de vid omröstningen afgifna rösterna : fter det fö sta valet utan bestämd utgång ; ungör presidenten namnen på de bida kan-: idater, som ha fått de fiesta rösterna, och tfärdar kallelse till ett andra val på af lc pgeringen bestämd dag, högst en vecka 1 fterst. Di röstas det blott om de två,l( ch den, som får högsta röstantalet, är vald. äljes den samme i flera kretsar, skall han : ;rklara, hvi ken han vill representera; iz nat fall drager kammaren lott mellan do jr fråga varande kretsarne, och för dem, som ke få lotten, utskrifvas nya val. Reprontantes skall ha fylt trettio är. V I kraft af det kungl. dekret som upplöt Nn Å g r 0 C n d e den föregående kammaren, den elfte unr loppet af 25 är, frin grundlagens ut rdande under Karl Albert, försiggingo de a valen söndagen den 8, och omvalen söngen den 15 November. Valrörslsen, hviln under den närmaste för gående tiden r i gäng i nästan hels landet, lät förnim2 sig dels på valmötena, dels i tidningarna, är i Rom, som icke allenast är hufvudsg! kd, utan äfven befinner sig midt i bränp ngen mellan regering och opposition, melal h norr och söder, såsom partierna hädansi jer lämpligen kunna kallas i stället för ri ger och venster, gjordes alia möjliga an-d ängningar Ä ömse sidor för att förmå fr mänheten att deltaga. Ännu natten mel-)li 1 lördagen och söndagen uppklistrades d: islånga plakat med r.toriska uppmaningar 1 l valmänneu att infinna sig vid valurnor-1le och gifva sin röst 5t Cajus eler Titus, p1 som Per och Psl heta på italienska, och ke d samma storiska lugn uppklistrade sam. ti affischör det röda plakatet bredvid detbs ita. De olika valkretsarne hade sina särDt Ida lokaler, utanför hvilka nationalflag-ne 1 svajade och nationalgardister (det roat rska medborgaregardet) höllo vakt. Någon ni ntlig rörelse bland allmänheten och på s. ;orna förmärktes dock icke. Vädret var lid kert och helgdsgsklädda menniskor strömve de efter vanligheten till och från kyrga na på förmiddagen, och senare in och ut jä jom dörrarna till osteriorna; men vid ur-ke na infonvo sig, trots alla uppmaningar, so