Aftonbladet – 17 december 1874, sida 2

TJUGOANDRA KAPITLET, Ruth hade varit sex veckor vid badorten, och under de sista dagarne hade Miriam med man och barn varit hos henne. En dag erhöll Ruth ett bref från tant Emily, mycket långt och fullt af ömma förringar och loford. Innehållet var för öfrigt det samma som i brefvet till doktor Cameron. Ruth genomläste brefvet lugnt till slut, men det väckte hos henne ingen glädje, inga lysande framtidsdrömmar, blott öfverraskning. Hade hon varit ensam i verlden, skulle hon troligen antagit tillbudet, emedan hon ansett det som en skyldighet, men nu var hon icke längre ensam; en högre, heligare pligt hade blifvit henae anförtrodd: vården om det mo