Aftonbladet – 16 december 1874, sida 3

ers a Telegraf-underrättelser. Rättegången mot grefve Arnim. Berlin den 15 Dec. Sakfö ren Munckel gaf is ning af proce: d n öl, att en förmedling i tan tid skulle hafva förekommit konfliktens drifvande till d S Han deducerade vidare, att af de saknade dokumenten, så fort de under processens fortvaro af den anklagade blifvit funna, genast blifvit aterlemnade, kunde den anklagade ej hafva haft för afsigt att undanhålla dem. Arnim hade redan under sommaren äterlemnat 7 å 8 skrifvelser, hvilka ännu ej ens af utri kesdepartenentet blifvit fordrade; deraf slöte kföraren, att den anklagade alldeicke haft för afsigt att behalla dlingar, hvilka han icke ansage ör sin egendom. Försvararen bläderade Då dessa grunder, att handlingen kett bona fide-. Ett misstag om det Ma vore förlätligt, men något doTus alldeles icke för handen. Begreppet offentlig urkund kunde e0o ipso alldeles icke tillämpas på akt: i en hemlig, högvigtig pol handling. Statsadvokaten replikerade Munckels plädering: Han vidhölle sitt påstaende om dolus. Munckel s ade att Arnim marck met rör d stämma, att konflikt akterna vore en i hvilken han nedlagt en gammal vänskap, samt vidhöll, att han icke handlat mot instruktioner. Om den gammaltyska mälseden ännu funnes, skulle han svära, att han icke beg: t någon rättsvidrig handling. Preidenten slöt med. en förkla ng att Svar ningssta vetande mvyete, såsom sed vi arit hos preusdomare från fordom och ialla tider. Sakföraren Dockhorn sökte bevisa, att Murrayska telegrammet amt offent erna i Echo och Wiener Tagespresse saknade all betydelise och e kunde räknas den anklagade till nägon skuld. I Tagespresse hade intet blifvit offentlig: gjordt, som vore statsegendom. Dock horn behandlade derpå de saknade aktstyckena samt statsadvokatens bevis för anklagelsen, förklarade grund af Arnim icke kunna tilltro honom en gerning som den i fråga varande, framhöll att intet motiv funnes till en sådan straffbar handling, då alla aktstycken funnos in duplo, fasth pnästaendet, att de så kallade konflikt handlingarna vore Arnims privategen dom, om hvilken endast civilprocess vore tänkbar, samt utvecklade under hänvisning till vitnesmålen samt de saknade aktstyckenas innehåll och form, att alt till saken hörande icke vore bevisadt samt att alt, som Vore bevisadt, icke hörde till saken. Statsadvokatens replik till Dockhorn framhöll i fråga om Arnims motiv, att den anklagade erkänt sig haf behållit två dokument till sitt försvar. Särdeles graverande vore Holsteins beedigade utsago, att Arnim yttrat till Beckmann, att han egde doument, som vore komprometterande för Bismarck. Dockhorn framhöll, att Beckmann icke vore förhörd och förbehöll försvaret rätt att stämma mann till apellinstans. Statsadvokaten replikerade Holtzendorff, hvars päståenden han afvisade såsom ogrundade. Rikets strafflag definierar begreppet egendom och i fråga varande dokument vore atsegendom. Under eftermidda Nn, som upplöstes kl. 5, a försvaret. Domen offentliggöres lördagen den 19 dennes kl. 4. Versailles den 15 Dec. TInationalförsamlingen lofvade inrikesministern till svar på Francliens interpellation ett snart framläggande af presslagen. Emellan högra centern och yttersta högern förhandlas åvi gande af enighet. Paris den 16 Dec. Franske utrikesministerns svar på de i spanska regeringens note af den 16 Oktober anförda klagomål tillstäldes i gar spansj debudet. Utrikesministern be dagopunkterna på ett moderat, men bestämdt sätt och ingår i detaljeradt bemötande rörande alla de omtalade ällena. VN ändebudet öfverlemnade i går, ens namn, till Mac Mahon inrna af St. Andreasorden. nlingen har till andra laget om omor: verbefälhafvarebefatt ngarna i Paris och Lyon. Krig stern tal ade för Jibehällandet ?