Aftonbladet – 15 december 1874, sida 2

— Svedenborgianismen i Sverige. I Dagbladet läs Sedan en längre tid tillbaka hafva på skilda orter i vårt land funnits flere eller färre bekännare af Svedenborgianismens eller Nya kyrkans lö Störst har des: antal helt naturligt varit i hufvudstaden, men så väl här som annanstädes har sambandet mellan svedenborgarne varit tämligen lösligt. En tid bortåt har emellert NN hufvudstaden skap, kalladt Nya k; hvars medlemmar efter den nya dissenterförfattningens promulgera ande börjat något ig med frågan om möj des grunda en ordentlig svedenborgsk församling med eget församlingshus, prest 0. s. v. Antalet af de personer, som i Stockholm anmält sig så anhängare af Svedenborgs religiösa uppgår till 50 å 60, men många flere, s deles bland de mera ansedda klasserna, lär egna att, när de finna förhållandena mpliga, följa exemplet. En impul faktighet har svedenborgianismen i hufvudstaden fått genom det besök, som pastorn vid den svedenborgska församlingen i Kjöbenhavn, Boy: härstädes i dessa dagar aflagt, hvar st i arbetareföreningens lokal hållit ni ganska talrikt besökta föredrag. Pastor Boyesen är till nationaliteten norrman och var till en böj an anstäld som löjtnant vid norska armån öfvergaf emellertid redan för 10 å 15 år sedan denna tjenst, reste till Amerika och genomgick vid universitetet i Urbana (Ohio) ndig kurs i den svedenborgska teologien, for vidare till London, der för rande åtta större svedenborgska kyrkor finnas och der hah blef ordinerad till prest. hvarefter han anstäldes såsom pastor vid svedenborgska församlingen i Kjöbenhavn. Svedenborgianismen ansluter sig, såsom torde vara bekant, till de många kyrkor och sekter, hvilka i likhet med katolicismen, Tibinger-skolan, Parkerianismen m. fl., mer eller mindre strängt framhålla, att saligheten vinnes genom menniskans fortgående i helgelse. gent emot den uppfattningen af kristendomen, enligt hvilken saligheten förlänas menniskan för intet genom gudomlig nåd. Di efter hvad vi nyss antydt, härvarande svedenborgare äro betänkta på att-när omständigheterna sådant medgifva, grunda af staänd församling, och steg i denna syftning redan tagits af åtskilliga metodistiska församlingar i landet, hvarjämte äfven baptistförsamlingar finnas, der benägenheten för ett formligt utträdande ur statskyrkan ä ganska stor, så torde alt detta bevisa, att den nya dissenterförfattningen, trots de fel, som onekligen vidlåda den samma, eger en verkligt praktisk betydelse. KR ett sällligheten att hä