Den från ångfartyget Thuringia försvunne svensken. Hrr Oisson Wright, korrespondente här på platsen för Hamburg—Amerikanisch Packetfahrt Actien Gesellschaft, ha anm dat oss om plats i Aftonbladet för en frål nämnda bolag ingbugen förklaring, hvar faktiska innabbll vi här nedan meddela hvarjämte vi dserå fästa de tidningars upg märksamhet, hvilka Btergitvit den af os ur Göteborgsetidningen Förposten hemtad notisen: Hvad angår den i tidningen uttalade antydan att passageraren Norling kanske alldeles ick fallit eller sprupgit, utan möjligtvis af andr blifvit kastad ötver bord eller till och med af dagatagen, så finnes för det senåre antagande ej ens den ringaste sannolikhet för en sådan be skyllning. De genast efter Norlings försvinnande frå Thuringia af kaptenen företagna undersökninga gåfvo i stället vid handen, att, enligt flere med passagerares i 2:a kajutan enstämmipa utsago den omnämnde redan flere dagar före sitt för svinnande hade varit grubblande och svårmodig och trodde man derför, att han i något aufall a svårmod sprungit öfver bord, ehuru, oaktadt de lugna vädret, det ej var Smöjligt, att han vi promenerande på däck, i det han kanske. vå gande sig upp på exponerade ställen, i mörkre snafvade på något föremål, mot sin vilja föl öfver bord, och till och med utan att detta ble bemärkt af någon af befälet eller besättninge: af den vid tiden för olyckstillfället på däc! befintliga vakten. Det senare skall synas tyd ligt för hvar och en, som känner och betänke storleken af ett dylikt ångiartyg, äfvensom at vakten hufvudsakligen befinner sig på däck fö att till undvikande af kollision hålla utkik efte andra fartyg, och att den i synnerhet i Engelskt kanalen, hvarest det vanligen är fullt med far tyg, måste rikta sin hela uppmärksamhet pi denna punkt, så att en menniskas fall öfver bor under mörkret, utan att märkas af vakten, inga lunda hörer till det omöjliga. Då man i tidningsartikeln förebrår oss att v ingenting hade gjort, för att erfara något on den oss och alla om bord befintliga personer full komligt obekante försvunnes slägtingar, hafv vi att derpå svara, att härvarande myndighete genast på föreskrifvet sätt underrättades om Aug Norlings försvinnande, men att vi på intet vi: ansågo oss berättigade att genast efter fartyget ankomst uppbryta och genomleta Aug. Norling: båda låsta kofferter för att deri finna adresser å möjliga anförvandter, hvilket dock senare, on arfvingarne på annat vis ej hade kunnat påträf Tas, naturligtvis hade måst ske. Den om bör befintliga qvarlåtenskapen, bestående af 2 kof fe.rtar och en liten nattsäck med smutsiga klä der, blef den 5 Sept., då det var utrönt at arfy ingarne till den försvunne uppehöllo sig Sveiige, under det att man till en början måste förm. oda dem vara i Amerika, öfverlemnade til svens ke konsuln för befordran till Stockholm och måste sålunda de rättmätiga arfvingarna re dan för länge sedan hafva erhållit dem. Vi tro derför, att i denna sak ingenföre bråelse kan träffa oss eller kaptenen å Thuringia