Aftonbladet – 11 december 1874, sida 3

ve VT VR namnige gud — — — —) till TP .sbea skyddeTgud Bacchus, anropande hogom att afvärja Jden hotande olyckan. — Ey budbärare anländer, Rodan hen första ord till korom jom dea mensklig, lyckans obeständighet och den pyss alu isvärde Creona nu så öjupa elände behsda, att konungen för sent ändrat sitt boriat. På korens fråga upplyser han nu, att både Antigone var död och Haemon fallit för egen hand. I det samma utträder Zaridiee, Creons gemål. Hon hade inne i palatset hört något om den olycka, som drabbat henve, och uppfordrar nu sändebu-. dot att framföra sitt budskap. Denne gerättar, kura konunger, i hvars följe han befunnit sig, ankommit till Antigones graf och der funnit henne död och henses trolofvade gråtande vid hennes lik, och huru han, när bön: varseblef fadern, i vilat raseri dragit svärdet mot honom, men derefter vändt det mot sig sjelf. Då sändebudet slutat sin berättelse, återvänder drottnin. gen, utan att säga ett ord, ip i-palatset. Snart anländer Creen, Vid kans kayn utse brister koren i en kort sbag (Vår konangy hvad syn — — —x). Piss bittra klagan ötver sonens förlust afbiytes af ett hytt sändebud, som kommer från palatset och bringar dea olyckfige konängen den näderrättelsen, att hans gemål af sorg öfver soneng (död afbäpdt sig lifvet och i dödsstunden för. bannat sin make, com mördat: deras bagn, Creon, förkrossad och tillintetgjord, erkänDez, att han genom sitt oförstånd och böginod vällat sina kärastes död, och att han lidit ett rättvist atraff för hyad han brutit. Skådespelet slutar med en kort sång af koren ( All salighets höjd — — —),