Aftonbladet – 11 december 1874, sida 3

nes närmaste, som gått till underjorden förs henne, skola mottaga henne sägsom en käöj dotter och syster, utvecklar ännu en gång de skäl, som föranledt hennes handling, och nedkallar himlens hämnd öfver den, som så orättvist befalt bennesdöd. Derefter sä ger hon staden och medborgarne sitt farväl. Den följande korsåxren ( Så led Danae ock...) erinrar om åtskilliga sagans hjeltar och hjeltinnor, i hvilkas olyckeöden Antigone kunde ficna en tröst, Efter dess slut upp träder den gamle blinde siaren Tiresi.g, ledd af en tjenare. Då han hört, att kan. gen är till städes, säger han sig ha kommit för att gifva hoaom till känsa, stt hemska spådomstecken antydde gudarnes vrede öfver stt Polynices lik blifvit lempadt obegrafvet och staden genom det sama orenad. Han illsåder derför konuvger utt, medan ännu tid är, söka goåtgöra sitt fel och blidka gt darnes vrede: att fela vore för alla gemoensamt, men den kloke tillhörde det att bots let onda han gjort, så vid: han det kande. Men icke ens den allmänt vöriade siarens ord förmå nu något öfver konungen: han svär, att Pelynices Jik skall ligga obe. srafvet, om ock Zsus örnar.förde styc sen deraf till gin herskares tron. Den samle siaren beskyller han att varx med penningar vunnen af. dem, . som önskade örbuder upphäfdt. Tiresias, vreigad öf. er bans hördnackenhet och förolämprin sar, förkunnar honom nyp, att han snart ned sina käragtes It gkulle betala sin mot Antigone och den döde Polynices förufvade rättvisa, Med denna förutsägelse aflägsar eg siaren. Först nu och sedan koren tinrat om Tirdsiag slölg svikande sannärdighet, börjar Oreon besinna sig och rukta för utgången, Han beder koren m. råd, och då. denna tillstyrker. att fördröjligen hegrafva Polynics 1k och ofria Antigone ur grafvsn, aklelkar han np del af sina tjenare till stället, der en förre ligger, och beger sig sjelf; btfölja f andra, till Antigones graf. Etter dessas ortgång uppstämmer koren on sång (Mång