Aftonbladet – 9 december 1874, sida 3

fylla, och han bör icke uppskjuta med den sa ken. Derefter följa några uppbyggliga betraktelser öfver äktenskapet, och tidningen underrättar mr Tilden derom, att ensamt i New York finnas 10.000 mödrar, som längta efter att bereda honom tillfälle att bli underkunnig om det äkta ståndets glädje, och att han, när han tänker på de många tråkiga timmar han tillbragt under sitt ensliga ungkarlslif. bör skynda att godtgöra hvad han försummat och skaffa sig en maka, som kan dela hans glädje och hans sorg i den nya ställning han får. Tidningen tillbjuder honom till och med ett alldeles ypperligt tillfälle att göra sin lycka, nämligen genom att införa ett giftermålstillbud i bladets spalter, för hvilket tock tidningen måste, i enlighet med sina principer, af honom fordra lika hög annonsafgift som af hvarje annan medborgare i frihetens och jämlikhetens land, Amerika. Till ersättning lofvar ridningen att gifva honom en första klassens hänvisning till annonsen, -på det att skandalen ej måtte inträffa, att en ungkarl intager presidentstolen i den stora staten-, och slutligen utfäster sig tidn. att uppbjuda alt för att kunna leda mr Tilden till ett snart fullgörande af den på honom hvilande, så delikata pligten-. — Fyndigt svar. För någon tid sedan besåg :n mycket högt uppsatt personlighet. ledsagad f general vikaren i Krakov, Galecki. katedralen derstädes och lät förevisa sig alla dess märkrärdigheter. Ibland annat visas derstädes äfven tt stort stycke trä, som skall hafva tillhört Kristi kors. Den lärde och frisinnade Galecki zjorde honom äfven uppmärksam derpå, men illade: Om det nämligen är sant..— Den vöge herrn, en troende katolik, blef synbarli zen förvånad öfver denna anmärkning, ty han sade strängt: Det existerar likväl en påflig oulla, hvilken ansvarar för relikernas äkthet.— Åh ja,, svarade Galecki, -men bullan härtammar från den tiden, då påfvarne icke voro felbara. — Granna dopnamn. Till presten i —o föramling icke långt från Jönköping inkom nyli ven en trumslagare X och begärde att få sin yfödda flicka döpt. Men se jag vill att hon kall ha några ovanliga namn, tillade den lycklige arnfadern. Hvad skall flickan heta då?.Jo, Bernhardina Sextoria Qvintonia Teoreia. Bernhardina är väl icke något så ovanligt amn, men Sextoria, hvarför skall hon heta så?Derför att hon är mitt sjette barn.Nå, men Qvintonia då?er att hon är mitt femte barn i andra iftet. Men Teoretia — det kan jag icke förstå.Jo, så skall hon heta derför, att min far lade ett så — teoretiskt hufvud. (3. Dp.) — Vidskepelse. I Engelholms Tidning beättas: Det var en söndag för några veckor sean, som en äldre man bortbars till sitt sista viloram, grafven; en ung qvinna med ett litet arn på armen närmade sig då helt plötsligt likåget och bad att få — taga barnet ikring likistan. Detta verkstäldes tre gånger med bi räde af andra personer, hvarefter modern med arnet aflägsnade sig, förmodligen i den tron, tt hon nu gjort en god handling och begagnat tt ofelbart medel mot en barnsjukdom, som kal3 psmehn, skärfvan, gula sjukan etc. och som ndast kan, enligt folktron, botas medelst symatikurer.