Aftonbladet – 9 december 1874, sida 2

id en äder, då sinnet är plastiskt, hvarmot ynglingar om aderton år bestämt sina pinioner, fn or nin Generalorder för flottan. KK. mt ar befalt, att kommendören i flottan C. ?h. Virgin skall från och med den 1 Januri 1875 och tilis vidare vara stabshef hos chefen för flottans militärpersonal. — Vice konsuler. Statsministern för itrikes ärendena har den 4 innev. månad örordnat till svenske och norske vice konuler under general-konsulatet i S:ettin: i stolpeminde: handlanden derstädes Arnold chick, i ledigheten efter aflidne R. Biitter; och under konsulatet i Königsberg: i Pillau: Franz Porsch, i ledigheten efter afidne Adelbert Marty; samt den 5 innevaande månad under konsulatet i Quebec: i sault av Cochon: G. W. Forrest; i Three Rivers: handlanden derstädes George Baler; samt i S:t John (New Brunswick): Wiliam Thomson. Mm .— Tjensteårsberäkning. Sedan stadsfullmäk ige i Söderhamn beslutit att derstädes anställa n andre stadsläkare, med årlig lön af 1,500 ikdaler, bar k. m:t den 20 nästl. November, å gjord ansökning, på sätt sundhetskollegium infordradt utlåtande hemstält, beviljat bemälla läkaretjenst årsberäkning, lika med civile läcare i statens tjenst, dock med vilkor, att velerbörande för honom utfärda sådan instruktion, om af sundhetskollegium godkännes, samt att nnehafvaren af tjensten fullgör de åligganden, vilka för stadsläkare i allmänhet äro eller kunia varda bestämda. — Riksarkivarie-ämbetet. I gårdagens so Posttidning läses ett sg. k. beriktigande,te vari hr G. Wennerberg förklarar sig alli irig ha byst någon önskan att erhålla rikeva arkivarie-ämbetet samt tillägger, att något hy sådant förslag aldrig förekommit, vare sigm sinom regeringen eller, så vidt han vet,lså utom den samma. Detta förmenta beriktiti! sande är emellertid af det slag, att det —l!m ingenting beriktigar. er Hvad först angår uppgiften, att frågan se ej förekommit inom regeringen, så kan ti omöjligen häri ligga något beriktigande,!at eftersom vi aldrig påstått, hvad hr Wez-m nerberg i denna punkt föraekar. Rege fa ringen betyder här i landet det samma lat som konungen i statsrådet, Att frågan he skulle hafva förekommit inom regeringen ri betyder följaktligen det samma, som att den ar skulle hafva förekommit i ett af k. m:t pre I m sideradt statsrådssammanträde. Något så-!m dant ha vi ej sagt, hvarför beriktigandet ijte denna del endast hugger i vädret. Dere-ler mot ha vi sagt, att riksarkivarie-ämbetets si användande till reträtt åt hr Wennerberg ni varit allvarsamt ifrågasatt, och detta eger fö sin fulla riktighet, ehuru frågan ej fortskribi dit derhän att förekomma inom regerin-d; gem, d. v. s. inför konungen i statarådet.at Att en ämbetstillsättning kan vara och vällri oftast är allvarsamt ifrågasatt, innan den in omsider blir föremål för formligt beslut aflhi k. m:t i statsrådet, lär vara bekaot. ri Hvad åter angår hr Wennerbergs upp-bl gifter, att han ej önskat i fråga varande befattning, samt att, honom veterligen, hans förflyttning dit icke häller utom regeringen varit ifrågasatt, skola vi för denna gång te endast svara, dels att en sådan åtgärd af k personer, hvilka äro i tillfälle att på frå d gans afgörande utöfva inflytelse, för ossff omtalats i bokstafligen de ordalag, vi senast!t uppgåtvo, dels att vi, lifligt ihågkommande beskaffenheten af de uppgifter, hr Wennerberg meddelade riksdagen t. ex. i frågorna! p om pension för Otto Lindblads enka och om Tj vitterhetsakademiens tryckanslag, förbehålla!q osg en af dessa och flere dylika förbållan-, den väl motiverad befogenhet att tillmäta lf; genmälet i gårdagens Posttidning det afaeende, vi finna det samma förtjena. — Om den internationella garnkon-! gressens uppgift och hittills fattade basiut!, höll ingeniör J. O. Andersson, Sveriges inr ternationella ombud vid förhandlingarna i Bruxelles sistl. September, i går afton inför Svenska slöjdföreningens medlemmar ett föredrag. Vi skola söka att i största korthet Btergifva hufvudinnehållet af det samma. — Som bekant råder ännu i afseende på garnnumreringen den största oreda; snart sagdt hvarje land har sitt särskilda system. Tilllv en del har detta sin grund dels i textilin-k dustriens egen utveckling, delsi garnets na-h tur, som gör det till en omöjlighet att ute-h slutande sälja det efter vigt eller att till grund för numreringen lägga dess genom skäringsarea. Numreringen har derför måst bestämmas efter en viss längdenhet på en9 viss vigtenhet, såsom vid bomullsgarn,! eller efter en viss vigtenhet på en viss längd-f enhet, såsom vid silket, Garnets nummer ! växer således med förfiningen, silkets tvärtom. t I detta afseende råder således likhet delz många olika systemen emellan; olikheten är en följd af de inom de särskilda landen gäl: C lande olika måttoch vigtsystem, hvilka lagts s till grund för bestämmandet af ofvan nämnda V enheter. När således tanken på ett gemensamt, för alla land gällande, måttoch vigtsystem började mera vinna terräng, e väcktes ock tanken på att genomföra en en r het äfven i garnnumreringen. I båda fallen o var det det franska metersystemet, man ville d lägga till grund. Vid ett möte mellan fa lf brikanter och andra för frågan intresserade, ht 8 k h k I som hölls under verldsexpositionen i Wien, mötte ock förslaget om ett gemensamt garnnumreringssystem stort bifall, och man beslöt att en internationell kongress för fråganrs afgörande skulle sammanträda i Bruxelles innevarande år. Redan i Wien hade jt man dock fattat ett preliminärt beslut, gå-f ende ut på att garnets nummer skulle bestämmas af antalet meter pr gram, samt att f hvarje passma skulle bestå af 10 band omr till sammans 1000 meters längd. d För att fatta det följande biir det nödigtlu att i korthet redogöra för det sätt, på hvil-!n ket det spunna garnet uppsamlas, upphärf 1 lag, från spindlarne, och särskildt huru der-n vid tillgår i England, både emedan Eng-F land representerar vid pass två tredjedelar af hela verldens bomullsindustri, och emedan det är engelsmännen, som mest motsatt sig metersystemets införande vid garnnumh reringen, åtminstone så, som vid nyss g nämnda möte i Wien beslöts. — Från spind-? larne ledes det spunna garnet genom en flyttbar ögla öfver ett slags härfvel, denl! så kallade haespeln, uppvindas kring denl! samma så, att — alt i England — 80 hvart ? komma att ligga öfver hvarandra, hvilka Il hvar? till sammans utgöra ett band. Så ! snart bandet är fullt, flyttar sig öglan ett!! slag, nya 80 hvarf uppvindas, och så fort går tills 7 band ligga jämte hvarandra, hvilka utgöra hvad man kallar en passma. Ha spelnue Omkrets är 1!2 yard, och således är garnets längd i hvarje passma 840 yards, Antalet dylika passmor på ettskälpund be-—