Aftonbladet – 7 december 1874, sida 2

VV VV MUM förtroende, sökte han det numera och upps. muntrade Cyril att tala om det förflutna, Icke sä, att han sökte hvitmena det förut nas skuld; han ville endast ingifva bjopy för framtiden och hos den unge mannen väcka känsla för dennes skyldigheter Famt öfvertyga honom derom, att endarz framtiden kunde försona det förfintna. Mary helsade med gladt hjerta hvarje steg till förbättring af Ogrils helsa, och hennes bref till hemmet Vörjade andas mera säkert hopp. Slutligen erhöll Cycil tillstknd att stiga upp, och det var via läkarens arm han då. stödde sig; dennes hand ordnade soffkuddarnua och hjetpte honom att beqvämt hvila sig emot dem. Då James Cameron satt vid den sjukeg säng och mötte den tacksamma blicken, det matta leendet, hvilka upplyste Cyrilsskarpa drag och återgäfvo dem något af deras forna skönhet; då han vid afskedet tryckte den hand, från hvars vidrörande ban förut dragit sig tillbaka med så outsäglig vär ,. jelse, och erkände att danne UNTe man, rm så tidigt drabbats af olycka, hade fått, ett vida större mått af sorg än af 2yr.d att bära — då insåg han, att Öyrils lif, värdadt som genom ett undervyrk, ännu kusde blifva värdigt hans hela kall, ja, kanske kunde blifva det tu mera, än om han aldrig syndat oc) ångrat sig. Puder flere dagar hade Cyril icke något gladare tidsfördrif än att sitta iden gamla, urblekta länstolen vid fönstret och se utåt den ödsliga, smutsiga gatan, der det ringz, lif, som fans, var af det iatresselösas se slag, (Forsa)