Aftonbladet – 5 december 1874, sida 3

Ei es—— den olyckliga qvinma, som jag förorättat, från skammen af ett ännu svårare fel, än det hon i verkligheten begått. Jag har framstält alt i dess sanna dager, DÅ han ser huru stor min skuld äv; skall han må. hända tänka skonsammare om henne, och kan han förlåta, skall han äfven lida mindre — detta är den enda godtgörelse, jag kan gifva, Jag har ibland trott — Gud hjelpe mig, om jeg bedömt honom falskt! — att han måhända ändå icke har varit den grymme, den härdhjertade tyrann, som jag förmodat; och likväl — huru skulle hor, så undergif: ven och mild, kunnat tala om honom, sem hon gjorde, i fall ban varit god emot henne? Hara kunde hen då hatat och fruktat honom? Huru kunde hon för hans skul! hyst ovi!ja mot deras barn? Ack, det var från början till slut ett syndigt och olyckligt förhållande, hvari jag kastat mig, tillade Cyril med bitter sorg och utbrast å nyo ide bäftigasta sjalt förebråelser. Men under alt detta insåg James Cameron alt klarare, huru mycket större skulden varit hos qvingan än hos mannen, Hade hon icke väckt hans medlidande genom falska föreställningar. att LöR var en förorättad maka, Off, för en erym och tyrannisk äkta 288, skulle Cyril förr dött, än han 2tort friden i deras hem. Detta kunde san fäga nu, då han sjelf ansåg sig vara döende. Och pi vill ja lemna doktor Cameron detta bref? frågade Cyril slutligen. Doktorn lofvade det. Ännu en sak ber jag er om: att ett litet brefpaket, hennes bref, äfven må lemnas till honom. Jag har tänkt, att de kanske skulle bevisa mera, än mina bref förmå, ty bvad anledning har jag gifvit honom att tro mig ens då, när jag som döende gör min bekännelse?