Aftonbladet – 3 december 1874, sida 3

Cemper I81T. aer, som önskade komma till stadens styre 1 skapa ett nytt parti, som i Ottendorfers e I person trodde sig kunna räkna alla tyskar: -I medverkan. Men huru många platformer : eller konventioner man må uppställa, finnes dock strängt taget icke mera än två politi .Iska partier i Förenta Staterna, det ena de: som är inne, och det andra det som är ute. rleller, med andra ord, det som har makter Joch det som sträfvar att få makten. Det val, som nu egde rum, och hvartill ; jag var vitne i New York, betraktades så som synnerligen betydelsefullt, och det af flere orsaker, dock kanske mindre för Grants Tbefarade third term, hvilken han oförbe Thållsamt förklarat sig vilja acceptera, för den I händelse folkets val kallade honom, än eme dan det skulle visa, huruvida den beryktade lTammanyringen åter skulle komma till Tvälde i New York. Man visste nämligen gan-. ska väl, att ofantliga penniogesummor an jvändts under tiden närmast före valen att värfva röster, och bland dem, som visat rig mest generösa, lär hafva varit Boss Tweed. förut en af Tammanyringens ledare, som nv håller på att aftjena ett ådömdt 12-krigt fästningsstraff för en bevisad stöld från sta den New York af flere millioner dollars, och som guveraören i en stat har absolut benådningsrätt, så var det naturligtvis af vigt för Tweed, att, såsom mycket riktigt skedde. bans vänner kommo till väldet. Dessliker var man nyfiken att se, huruvida de stora missgrepp, som regeringen flere gånger un der de senare åren låtit komma sig till last. icke bidrsgit att försvaga detrepublikarska och stärka det demokratiska partiet, och slutligen utgjorde valet en slags slagruta för Grants bterväljande. Huru valet utföll, torde redan vara Aftonbladets läsare genom telegrafen bekant: de mokraterns vunno en afgörande seger, så vid kongressen, som nu har demokratisk majoritet, som vid statsämbetena, och hvad specielt staden New York beträffar, så återvaldes der till ämbetsmän de samme Tammanyrirgens koryfer, som för 3 år sedan af allmänna meningen förkastades och drefvor från styrelsen, sedan man kommit under fund med deras sätt att plundra stadskassan. — Huru detta Tammanyringens störtande tillgick, torde här förtjena att omnämnas. En med nämnda ring missnöjd person hade skaffat sig reda på, huru stölderna tillgått, och vände sig först till New York Herald samt erbjöd sig att sälja hemligheten, d. v. s. pla cera alla nödiga dokument i tidningens händer mot en summa af 30,000 dollars. New York Herald vägrade ingalunda för summans skull, ty det hade varit en bagatellsak, men derför att bladet fruktade att stöta sig med de maktegande, ty Herald har ingalunda något anseende för att vara annat än en fullkomlig vindflöjel, och ur po litisk synpunkt tillmätes den den derför icke mycket värde här. Äfven Tribune lär ha erhållit anbud på hemligheten, men äfven nekat. New York Times betraktade emellertid saken ur en helt annan synpunkt. Den betalade de fordrade 30,000 dollars och bör jade så publicerandet af aktstyckena. Detl fans under en lång tid icke en dag, utan: att New York Times kom med den ena för Tammanyringen graverande underrättelsen efter den andra om begångna stölder, och då uppgifterna icke kunde dementeras, ned eattes en undersökningskomit, och följden blef att ringen störtades, ehuru endast en af dess ledare dömdes till straff. Det är nu denna ring, som åter kommit till makten, någontisg som klarligen torde bevisa huru hastigt de politiska opinionerna här kunna ändra sig. Men ehuru det demokratiska partiet nu är det herskande i landet, följer deraf in galunda alldeles gifvet, att Grants utsigter för en tredje term äro undansopade. Ännu äterstå tvänne år af Grants regering. och utan tvifvel skall man noga gifva akt på haru domokraterne komma att begagna sin seger, d. v. 8, huruvida de inom kongres sen genomdrifva det hufvudsakligaste af den platform, å hvilken de uppgifva sig stå. Denna innehålier bland annat: Guld och silfver till myntfot, intet pappersmynt, som icke kan utbytas mot hård metall; skyndsamt införande af speciebetalning; isgen regerings-centralisation; en fri press; iogen third term för presidenten m. m. Vira de sig som verksamma befordrare af dessa utan tvifvel ganska riktiga principer, så torde de kuuna hålla sig vid makten och möjligen kommendera nästa presidentval; skuile det deremot visa sig, att de endast haft makten till mål, men ej vilja begagna den till ett medel för nyttiga reformers genomförande, så kan deras öfvertag blifva af ganska kort varaktighet. Det är en fråga här, som är ganska gängse bland de amerikaner, hvilka icke drifva politiken såsom ett business, utan betrakta saken från en fullkomligt opartisk synpunkt: Hvarför skulle viicke kun na återvälja en president för tredje gången? Äro vi rädda för vår egen. så beprisade konstitution? Denna mening gör sig alt mer och mer gällande, och antalet at amerikaner, som önska mera stabilitet i de politiska förhållandena samt kontinuitet i styrelsen, bir med hvarje dag talrikare. Det är invandrareskarorna, som komma missnöjda från de mponarkiska länderna eller med stora förväntningar till den nya verlden, politiska ringledare samt i öfrigt office sökare, som älska rörlighet i politiken och alltid äro villiga att ställa sig till de politiska partichefernes disposition. För dem gäller princip eller person intet, partiche fernes förslag understödjes och, som en politisk amerikansk skriftställare, mr Cochrane, en gång yttrade: They would vote for the devil if he were regularly nominated. Den härvarande skandinaviska befolkningens ställning till politiken är skäligen menlös. Vare sig nu at öfvertygelse el ler instinkt, men flertalet ärrepublikanskt, och skulle Grant efter det tillfälliga nederlag, hans parti nu lidit, likväl icke eta OJ) kantad vt tg Dede ln kt Ra RR nn KA — —— --tt! Cr tet Rå oe et 0 DR ERS 0 rmRÖÅÄMA At mys sta 4 JD DN