Aftonbladet – 26 november 1874, sida 2

DOKTOR CAMERON . ROMAN I TVÅ DELAR AP IGERALD GRANT, Öfversättning från engelskan ÅF THORA HAMMARSKÖLD. — Nej. Detta yttrade hon med så bestämd röst, att intet öfvertalande kunde komma i fråga. Då Ruth kom in i kyrkan, var der ännu nästan tomt. Efter predikans slut knäböjde hon jämte församlingen, men reste sig ej åter på samma gång som de öfriga, utan då de sista åhörarne gått, låg ännu den lilla gestalten försjunken i bön. Många hade undrande sett på henne, men hon, som annars hade en så nervös fasa för att ådraga sig uppmärksamhet, var i denna stund endast medveten af Ens närvaro, och denne tycktes henne närmare än någonsin, då ur djapet af henneg hjerta steg ropet: Jag släpper dig icke, förr än du välsignar mig. Och välsignelsen kom; hon anade detta, då hon reste sig upp och lemnade kyrkan. Der utanför var äfven lugnt och högtidligt, och på den djupblåa himlen strålade oräkneliga stjernor. Ruth glömde aldrig den vandringen hem; hon glömde aldrig med hvilken känsla af frid och förtröstan hon den aftonen gick öfver sin tröskel, det var som om en ängel hade gått in i hemmet jämte henne. Hennes första fråga var om barnen; de sofvo redan, Hennes andra fråga var om 4) Se A. B. M 178—181,184—186, 190, 192—194, 196—198, 200—202, 204, 207—9211, 218, 214, 216, OY, 219229, 281—288, 240, 241, 248-249, 254, 259 -261, 268-265. 267—274.