Aftonbladet – 25 november 1874, sida 3

I Den biografiska literaturens historia i I vårt land kan egentligen sägas börja med I de fåtänglighetens blomster, som under pomp Toch ståt nedlades vid 1600 talets aristokratiska grifter. Man vore nästan frestad att lsäga, att på den tiden en viss tendens gjorde Isig gällande, att låta de döde begrafva sina läöde, ty det var väl egentligen de efterlefvandåe, för tillfället prydda med hederstiteln ;Jaf djupt sörjande anförvandter, som lofsägelserna gälde. Man läse de s. k. likpreIdikningarna från denna tid. Dock föreI kommer der äfven en afdelning personalier, hvilka vi stundom finna användas till grund för yngre biografier. I vårt grannland Danmark, der man icke eger något biografiskt lexikon af samma slag som vårt, började tman till och med att, för några månader sedan, hopsamia och utgifva likartade personalier, för att der.aed söka fylla en länge känd brist, och knappt hade första häftet af detta arbete kommit i våra gvenska genealogers händer, förr än en af dem, hvilken redan utmärkt sig genom flitig verksamhet linom detta område, föranstaltade en dylik samling för Sverige, hvaraf de första arken Iredan äro under pressen, och som kom: ner att utgifvas i Upsala. Från så dana likpredikningar var det —blott ett steg till akademiska äreminuen af det slag, som för icke så länge sedan var på modet, Ider den historiska ganningen fick en farlig I medtäflare i den klassiska vältalighetea. I Det var dock omöjligt annat än att den förra skolle till slut blifva segrare, och den vackra regeln: de mortuiz nil nisi bene, bar nu af det växande sanningsbegäret förändrats till — nisi vere. Vårt stora biograficka lexikon torde i det hela taget kunna arses såsom ett godt verk. Också har det samma på senare tider varit så eftersökt, att priset derför stigit vida Sfver hvad en större allmänhet mäktar erlägga. De 23 delarne af den gamla följden jemte 6 af den nya hafva till och med på bokauktionerna betingat ett pris af ivemot 150 riksdaler. Man mäste derför hembära sin hyllning åt förlagsegarne, som nu, genom att låta omtrycka de utgångna åtta första delarne, kunna bjuda slimänheten ett, dock ingalunda stort, antal fullständiga exemplar för det oerhördt billiga priset af 35 rdr för både gamla och nya följden. Detta är så mycket mera hedrande som, om man besinnar att priset utan tvifvel kunnat sättas ett eller annat tiotal högre och dock medgifvit hastig realisation, det torde vara ett tämligen sällsynt exempel på måttlig vivningslystnad inom bokmarknaden. Vi uppmana också en och hvar, som kan finna sig intresserad af detta arbete, atti tid förskaffa sig det, ty vi tro oss kunna med sä kerhet bebåda en ny stegring i priset, så snart de ännu tillgängliga exemplaren blifvit utsälda. Då detta verk torde kunna anves såsom tämligen allmänt bekant, abse vi oss endast böra påminna om att man iden nu utkomna 1:a delen af den nya upplagan anträffar bilder af sådana personligheter som arkitekten Adelerants, skalderne Adlerbeth, Afzelius, Almqvist och Atterbom, generalen Adlercreutz, statsmannen Georg Adlersparre, biskopen och naturhistorikern Agardh, ärkebiskopen Abrahamus lAngermannus) Andree m. fl. m. f. Det är sålunda icke blott ett lexikon, att tillgripa vid förefallande behof, det är en omväxlande och lärorik framställning af män, hvilka väcka intresse icke blott genom det sätt, hvarpå de skapat sitt eget öde, utan äfven genom den ingripande del, de tagit i fosterlandets historia, den yttre så väl som den inre, inom oslingens och vetenskapernas bördiga område. Då skiljaktigheterna mellan den nya och gamla upplagan icke kunna träda i dagen utan en jämförande läsning af dem båda, hvilken våra läsare icke torde vilja underkasta sig, äro vi här i tillfälle att påpeka de förnämsta. Det är ett omtryck af den första uppla gan, som nu föreligger, men som, utan att i egentlig mening vara omarbstadt, dock innehåller icke så få tillägg och rättelser. Särom källor härför hafva begagnats icke blott sådana arbeten, som sett dagen sedan den första upplagan utkom, såsom Adelns Ättartaflor, Linnströms boklexikon 0. 2. utan äfven äldre, som författarne af artiklarne försummat att rådfråga, t. ex. Uppfostringssällskapets Tidningar, Rozenhanes Anteckningar till Votenskaps-akademiens historia m. fl. Härigenom hafva de biogra: fiska data erhållit mången rättelse och deseutom blifvit i icke ringa mån förökade. För att dock så litet som möjligt föränåra den! ursprungliga texten, hafva tilläggen gemenligen erhållit sin plats i noter, hvilken pietet måhända af mången kan anses för långt drifven, alldenstund derigenom uppstått den olägenheten, att den kronologiska följden af biografiens data blifvit rubbad, då några uppgifter läsas i texten, men andra måste j: uppsökas i en not. Så är förhållandet t. ex. med den för sina arbeten om svenskal. kölonierna i Amerika ryktbare prosten Iarael: Achrelins, rörande hvars data man harl att söka ungefär hvarannon upplysniog i den ursprungliga texten, och hvarannan: i den ny-tillagda noten. Vikunna icke finza en tillräcklig grund härtill i bemödsndet att få den nya upplagan sida för sida så lika som möjlig; äex gamla, för att sålunda kunna tjena: vid citater, söm åberopa densa senare, ty äfven om de data, som nu förefinnas i noterna, hade införts på sina naturliga ställen i texten, skulle väl svårligen nägot större utrymme tagits i anspråk, än att hola delens gidoartal fullkomligt öfverenestämt med omfånget af samma delaf den äldre upplagan. — Efter hvarje biografi hafva artikelförfattarne haft för sed avtanföra de källor, ur hvilka de hemtat sina uppgifter. Qegentligt är det väl således art i dexna pya upplaga förteckningen på källskrifterna ökats, oaktadt den nye utgifvaren)i icke ur dem hemtat någon rättelse eller: tillägg. Såsom exempel anföra vi biografien ölver med. prof, Bricus Danielis Achrelfus,!; öräagrant omtryckt efter förata MpDlaran. i rmaen det oaktadt äro källorna tillökadet med en pargntation af sonen. Om det ock!q j Il Ikan vara af ganska stor vigt art erhålla upplysning om de källor till dylika biografier, som de äldre utgifvarne förbigått, men som den nu varande utgifvarens flit lyckats upptäcka. torde dessa dock lämvlisast hafva!