p. Skrattarne hade han väl den gången på sin sida. När nu ingen vidare hindrade honom att stanna i Frankrike, beslöt hertigen med den honom egna viljekonseqvensen att lemna lanlst och på nytt begynna sitt vagabondlil. Det skulle ingenting tjena till att följa hoiom på hans färder härs och tvärs. Månsahanda voro denne öfverspände Odyssevs efnadsbanor, trassligt och hoptofvadt det idets nät, som han sjelf bundit åt sig, men let fantom, han rastlös jagade efter, förblef föränderligt det samma: för hans blickar sväfvade vid hvarje steg den lilla welfiska ;ronen. Hertig Karl var mönstret för en oretendent; stenrik och hushållsaktig, egensinnig och fantastisk, stålsatt mot fruktan att göra sig löjlig och nästan modig i far ran, var han ett hufvud högre än de flesta af sina olyckskamrater, med hvilka hans vägar mycket ofta korsades. Den eviga naurlagen : lika barn leka bäst tyckes särskildt hålla streck äfven i afseende på preendentfolket. Dessa herrar frågaickelängre, om kronan är af Guds nåde, om blodet är legitimt, blott smärtan öfver en förlorad iron eller längtan efter en, som de aldrig nnehaft, är gemensam för alla. Följer man oraunschweigarens spår, så möter man heriginnan af Berry, drottning Kristina, Don Carlos V, Dom Miguel, prinsen af Vasa, Lola Montez, som ja också varit en detroniserad storhet, men framför alt den lycklisaste och olyckligaste af alla pretendenter: rins Louis Napoleon, som med de braunschweigska millionernas hjelp åstadkom sin lykt ur Ham, sitt val till president, slutlizen statsstrecket. Napoleon III, som likväl serna var tacksam, gaf, trots ett högtidligt öfte, aldrig ringaste handräckning åt herigens restaurationslystnad, Denne, ehuru sf naturen hämnadgirig, lät aldrig sin kejserige gäldenär få umgälla detta, utan förblet värtom en trägen gäst i Tnilerierna och oestämde till och med den kejserlige prinsen ill universalarfvinge af sin jätteförmöenhet. Napoleon måste rent af ha tjusat