Bref från Förenta Staterna. j (Från Aftonbladets specielle korrespondent.) IL Tnloppet till New York. — Dess befästningar. — uru man bör bete sig, då man första gån gen landar der. — Försigtighetsmått i öfrigt. — Några ord om New Yorks historia och utveckling. — Verldens största hängbro. — Valförberedelser. New York den 2 Nov. Long Branch, den vackra kuststräcka, tätt garnerad med mer eller mindre praktfulla villor, der Förenta Staternas president, flertalet af genatorerne samt hvad New York har rikt och förnämt framlefva Iden vackra årstiden, hade vi passerat, likaså den innanför Saudy Hooks fyrskepp till venster liggande Lower Bay, och voro så framme vid New Yorks egentliga inlopp, ett smalt sund, försvaradt af fyra respektabla fästen, på högra sidan Fort Hamilton och Fort Lafayette, på den venstra, å Staten Island, Fort Richmond och Fort TompIking, i närheten af dessa senare ligga dessutom de smärre fästena Hudson, Morton, North Cliff och South Cliff. De äro alla försedda med väldiga bestyckningar, och då inloppet icke är öfver sig bredt, emellan en och två engelska mil, torde det icke med lätthet kunna forceras; men äfven om det skulle lyckas, kan dock fienden räkna på ll ytterligare ett varmt emottagande af åtskilliga andra fästen och smärre öar, belägna i stadens omedelbara närhet. Så finnes till ex. å Governors Island: Fort Columbus, en stjernformig fortifikation, samt Castle William, ett trevåningstorn, 60 fot högt och 600 fot i omkrets, med en bestyckning af öfver 100 svåra kanoner; vidare å Ellis Island: Fort Gibson och å Bedloc Island: Fort Wood med 80 kanoner och 350 mans besättning; men utom dessa tillkommer ytterligare, öster om staden, vid Long Islandsundet, Fort Schuyler, en stark fästning, bygd af granit och försedd med jordvallar, med en bestyckning af öfver 300 kanoner. Detta fäste, tillika med det midt emot belägna Willets Point, tjenar staden till försvar emot ett möjligt angrepp genom ofvan nämnda sund. Här finnas upplagda stora qvantiteter af ammunitionsförråd, och För. enta Staternas torpedo-kår har äfven der sin upplagsplats. Emellertid hade vi passerat befästningarna och hunnit in i New Yorks egentliga hamn, rymlig nog för huru stor handelsflotta som hälst. Alt närmare och närmare kommo vi den nya verldens metropolis, omgifven å alla sidor af mindre omedelbart invid hvarandra liggande städer, om jag undantager här och der smärre vattendistanser. På högra sidan Brooklyn, som redan räknar inemot en halt million, och till venster New Yersey, Hoboken, Hudson City, Newark m. fl., hvardera meå 10, 13 till 15,000 invånare. Ännu några få minuter och vi lågo i en af de stora skeppsdockorna på vestra sidan af staden; våra reseffekter undergingo en, som det syntes, skäligen lindrig behandling af tullbetjenterne, och ändtligen hade vi fast mark under våra föt ter. Man skakade händer med gina under resan förvärfvade vänner, som nu spredo sig, likt agnar för vinden, kastade en sista blick k jättefartyget, som under så ogynnsamma förhållanden burit oss lyckligt och väl fram — och så bar det af in i hjertat af den stora stalen. Det är sjette eller sjunde gången jag är i denna stad, och detta, jämte något så när tillförlitlig kännedom af de amerikanska förhållandena i öfrigt, skyddar mig nu mera från att falla offer för nägon eller några af alla de fint utlagda snaror, som i form af hjelpsamhet möta främlingen; men då denna erfarenhet stundom är ganska dyrköpt, liksom äfven icke alltid af allra behagligasto art, så skall jag här tillåta mig attlemna några upplysningar, som torde kunna vara till nytta för dem, som för första gången ankomma till New York. Hvar och en af de stora ångbåtelinier. som förmedla passageraretrafiken mellan Europa och Amerika, eger här i New York sin egen docka, och omedelbart vid denna är ett större hus, der aflastningen sker, och der äfven passagerarnes effekter nedföras rån fartyget. Bryr jag mig nu icke om hvad min resa kostar, så kan jag blott anropa en vagn, kastar mina saker i den och be att blifva körd till något af de bättre hotellen, men jag kan då på samma gång vara fullt förvissad om, för den händelse jag icke redan har något bestämdt hotell, ler jag önska taga in, icke allenast att komma på ett dyrt, ehuru icke alltid af bästa slag, utan äfven att oskäligt högt få betala Äkarne. Kan jag icke åtminstone njelpligt tala engelska, så är ganska visst att det dessutom blir en extra uppskörtning för denna lucka i min uppfostran. Jag minnes altför väl hvad min oerfarenhet i lenna väg kostade mig första gången jag var i New York, och sålunda fullkomligt obekant med förkållandena der. Jag steg ir kupen, visste väl att jag var i New York, men icke i hvilken trakt. Att gå it och vandra med en skäligen tung nattsäck och söka ett hotell i en fullkomligt rämmande stad, der ett döfvande folkhvimnel till en början förvirrade mig, ansåg jagvara omöjligt, .Jag anropade derför en droska samt tillsade kusken att köra till närnaste hotell. Det bar af, och efter att en stund ha åkt senom en mängd, som det syntes fig, olika gator, hamnade vi slutligen vid tt hotell å Broadway. Nu visste jag redan örut att det existerade ett slags åkaretaxa, 5 cent för engelsk mil, och jag gjorde mig lerför beredd på att få betala en dollar, nen att jag blef något flat, bör ingen unIra på, då kusken helt vårdslöst sträckte ram handen, endast yttrande: Tree dollars, Sir! Jag försökte naturligtvis protestea, men det hade föga effekt. Folk började amlas omkring oss, en och annan lät orlet greenhorn undfalla sig, och åtskilliga krattade rätt hjertligt åt mitt bryderi. Att jag under sådana omständigheter kände nig en smula generad, kan man väl näpveligen undra på, och jag skyndade mig lerför att betala de ferdrade tre dollars ch försvann i hotellet, en tre dollars fattiare, men för mer än den summan på erarenhet rikare man. A1ttjag sedermera daen derpå måste flytta till annan plats amt efter någon tids vistelse i New York com under fund med, att hotellet, der jag örst tog in, icke låg långt från järnrägsstationen, och att sålunda åkaren hale roat sig med att köra om samma qvarer ett par tre gånger, för att få mig att ro, att vägen verkligen var lång, förargale mig icke yidare; tvärt om var jag rätt lad äfveren upptäckt, som ökade min vakamhet. — Har jag derför mera saker n jag beqvämligen kan bära, handlar jag i ll mänhet klokt om j22 lemnar dem qvar, omjv ag kommer med järnväg, i bagagerummetjat ch, om med ångbåt, i det ofvannämnda aflastZ ingshuset, der de äro ifullkomligt säkert örvar, och beger mig lös och ledig ut att uppöka passande bostad, vare sig å hotell eller i at ågot enskildt hus. När en gång detta är pm unnet, låter jag genom min värd hermtam nina saker medelst en expresswaggom, och av har dam JR unna fören hagasell