Article Image
tas, och de män, som sitta vid dessa små afstängda bord, sakna icke skäl att ligga vakna om nättetna och darra af oro, när vindarna tjuta Toch hafven vräka. Men ehuru många af dem Järo personligen ansvariga för värden på sjön. I hvilkas belopp vida öfverstiger det, hvars förTlust bragte Antonio på nåd och onåd i Shylocks I våld, så tyckas de våldsammaste dagjämningsstormar icke på allvar störa det yttre lugnet hos J dessa Lloyds härdade under-writers. Försäkringar af fartyg ske visserligen också af bolag, som egna sig åt denna affärsgren, men dock till allra största delen af enskilda försäkringsgifvare, eller s. k. under-writers-. Något egentligt skäl härtill har man svårt attutgrunda annat än gammal vana, hvilken härleder sig från en tid, då bolag för detta ändamål voro igenom lag inskränkta till the Royal Assurance och the London Assurance. Monopolet afskaffades redan år 1824, men vanan öfverlefde lagen; och ännu i dag uppgöres största delen af sjöförsäkringar i London af de män, som sitta vid bordeni det stora rummet hos Lloyds. Uppgörelsen af skeppsassuranser sker vanligen genom en mäklare, hvilken öfverenskommer med skeppsegaren eller redaren om den premie, som skall erbjudas. Sedan detta blifvit afgjordt, uppsätter han på ett papper enskildheterna af risken — fartygets namn, klass och drägtighet; den hamn, det seglar ifrån, och den, det går till: resans sannolika längd, assuransbeloppet, den erbjudna premien o. 8. v. Papperet lemnas sedan in i det stora rummet hos Lloyds och underställes hrr -under-writers-. Vanligen vill ingen af dem våga hela risken; dock sker det understundom. Den numera aflidne Richard Thornton hade ofta en stor mängd fartyg i sjön på sin ensamma risk; men så var han också icke blott en mäkta rik man, utan jämväl notoriskt en ytterst djerf spekulant. Han kunde med ett penndrag assurera ett fartyg för 200,000 pund sterling. Hans exempel har emellertid icke vunnit efterföljd — icke ens af de rikaste män. Vanligen fördelas ansvarigheten för hvarje assureradt fartyg på ett betydligt antal män. Om den premie, mäklaren erbjuder, anses nöjaktig, så tecknar man på papperet sina initialer för ett belopp af t. ex. 100 pund, en annan 50, en tredje kanske 500. o. s. v., tills den erforderliga samman är fyld. Mäklaren uppsätter nu en formlig assuranssedel, under hyvilken de, som förut ha förpligtat sig dertill, skrifva sina namn. Deraf benämningen under-writers— undertecknare. De risker, de löpa, blifva sålunda fördelade på ett så stort antal fartyg, att de äfven efter de svåraste stormar äro i stånd att gå ech bläddra i den stora liggaren, i hvilken olyckshändelser upptagas, åtminstone med ett yttre lugn, hvilka osedda känslor olycksbokens knapphändiga tillkännagifvanden än må väcka inom dem. Den andra stora liggaren i rummet angifver fartygens lyckliga framkomst; och innehållet i dem båda, jämte alla andra underrättelser rörande sjöfarten, offentliggöres dagligen i ett litet blad, benämndt Lloyds List. Härmed är inrättningens hufvudsakliga verksamhet i korthet angifven; dock finnas åtskilliga bigöromål, åt hvilka understyrelsen också har att egna sin uppmärksamhet. Under vissa omständigheter utöfvas t. ex. välgörenhet emot sådana, som sjöolyckor hafva satt i behof deraf. 1 I smårummen, som stöta intill stora salongen. finnas sjökort och kartor och allahanda kungörelser, som kunna vara af intresse för föreningens medlemmar; der fins äfven ett stort läsrum, i hvilket affärer vanligen inledas och fartyg försäljas på auktion. Betraktar man de båda föreningarna i Lloyds. och Lloyds Register såsom en enda stor affär, hvilken ingriper i alt hvad som rör sjöfartsärenden, så utgöra de i sitt slag en institution, hvars like verlden aldrig förr har skådat och förutan hvilken britisk handel och sjöfart aldrig skulle hafva uppnått sitt närvarande omfång. I England finnes intet fartyg af någon betydenhet, som undgår deras vaksamhet, och i utlandet fins ingen fläck, dit telegrafen är utsträckt, med hvilken de icke stå i jämn beröring. Det fins ingen amn, som fartyg pläga besöka, der de icke hafva ett par erfarna ögon på vakt samt ett ombud ärdigt att öfversända underrättelser och att nandla efter mottagna instruktioner, och jämförelsevis få britiska fartyg lida skeppsbrott i nåxon del af verlden, utan att medlemmarne af lenna förening träda mellan skeppsegarne och n ruinerande förlust. Arkeologiskt. Ingeniörarbeten för 2000 år sedan. De nest anmärkningsvärda lemningarna af gammal geniörskonst äro otvifvelaktigt de, som uppktes genom gräfningarna för 10 å 12 år sedan långt från Rom, nära ruinerna af den gamla taden Alatri. Denna stad var omgifven af masiva murar och belägen på ett berg eller en höjd amt dåligt försedd med vatten. Omkring 150 wr före Kristi födelse bygdes, såsom vi erfara af n romersk inskription, en ofantlig aqvadukt för utt leda vatten från angränsande berg, bättre örsedda med detta element. Vi underrättas vilare om att denna aqvadukt var 340 fot (101 m.) ög, uppbars af hvalf samt var försedd med rofva rör, Landets topografi säger oss desstom, att vattnet, äfven med denna höga byggad, icke kunde hafva ledts till staden utan geiom rör — en omvänd sifon —, hvilkas lägsta punkt nåste hafva varit belägen omkring 340 fot under nynningen eller med ett tryck af åtminstone 10 tmosferer. 150 skålp. pr qv.v.tum (10,4 k..gr. r qv.c.m.). De omnämnda gräfningarna ådagaigga, att aqvadukten måste hafva varit afstorrtade dimensioner, då hvalfpelarne äro icke minre än 5,9 fot (1,75 m.) breda, under det att hela ängden af sifonen måste hafva varit mellan 0.6 ch 0.8 svensk mil (6,4 å 8,6 k.m.). Den frågan ramställer sig naturligen: huru och af hvad naterial bygdes denna vattenledning? Då järnör af stor diameter, om ens af några dimensioer, på den tiden ej voro kända, kan man blott änka på murverk och trä såsom material för n dylik byggnad. Möjligen kan man finna en edtråd till deras byggnadssätt genom en senare pptäckt, i närheten af samma plats, utaf eit ilt, som antages hafva varit en gammal parad. lats utanför den med murar omgifna staden latri. Ett fullständigt system för underjordisk ränering har nämligen upptäckts på 7 fots 2.08 m.) djup under fältets yta och hestående af tt väl utfördt nät af rör, gjorda af lera, alla af 5 fots (45 c.m.) diameter. Det är möjligt att ylika rör af större dimensioner samt förstärkta tvändigt medelst ett starkt och massivt muradt ilverk hafva utgjort medlet för vattnets led ing till staden. Huru detta nu än åstadkom. its, är arbetet för visso ett af de mest beunransvärda exempel på ingeniörvetenskapens ändpunkt i forna dagar. Gräfaingarna och de erigenom gjorda Ipptäckterna, hvilka till fullo kräfta sanningen at den åldriga inskriptionen, tfördes på befallning af den nu varande påfven der omedelbar ledning af den ryktbare italienske etenskapsmannen pater Secchi. (TBKNISK TIDSKRIFT.) Industrielt, Den för industriella ändamål använda ångraften. En föreställning omyår tids betydande dustriella verksamhet gifva följande siffror. edan 1860 sysselsatte de en; elska metallbergrken och smältverken så många ångmaskiner, t de till sammans representerade 450,000 hästafter. Ångmaskinerna för metallmanufakturen de till synumans 1,350.000 hästkrafters styrka JR gfartygen 850,000, lokomotiven 1,000.0.y0; till) CS! mmans således 3,650,000 hästkrafter, en arbets. IE! ängd, för hvars utvecklande forårades 77 millioP r man, d. v. s. den starkare delen af en beIkning på 250 millioner menniskor! För närrt rande uppskattas redan den använda ångkrafd a till mer än dubbelt så mycket. (TEKNISK TADSKRIFT;) I rn a — a ro fr KR för HR NSL KA be 0 OA LA og4m

23 november 1874, sida 3

Thumbnail