j till och med att genom antändning fortleda elden till angränsande trähus. Andra så dana exempel i järnkonstruktionsväg äro icke obekanta. I New York har t. ex. er helt och hållet af järn utförd kyrka blifvit af elden alldeles förstörd. För frå.ans vidare utredning vore det ingalunda ur vä gen, att personer, som arbeta i försäkringssällskap, samlade data öfver sådana fall för att i sin mån bidraga till spridande af ljus i fråga om järnkonstruktioners förhållande i eld. Stödjande sig på ofvan anförda exempel har prof. Bernhard trott sig komma till följande resultat: 1:0) att hvalf på underlag af järnskenor väl kunna skydda skenorra ofvatifrån för en alt för hastig uppglödgning, vid en eldsvåda, men ingalunda underifrån, samt att deras användning i händelse af elds utbrytande endast då ej kan medföra svåra följder, när inga eldfarliga materialier äro upplagda under hvalfven, men att dylika hvalt i mot satt fall ej kunna betraktas såsom eldsäkra; 2:0) att sådana hvalf på järnskenor eller metallbjelkar blott så till vida kunna vara af pytta, att det öfver hufvud taget blir fråga om att förminska mängden af det brännbara eller lätt antändliga trämaterialet eller för att vinna tid vid eldsvådans utbrytande; 3:0) att metallunderlagen vid hvalf måste, om dessa verkligen skola vara eldsäkra, helt och hållet förkastas; samt --4:0) att den eldsäkerhet, som skulle vinnas genom användning af järn, åter går förlorad genom dess egenskap af god värmeledare. Murverk och trä äro deremot dåliga värmeledare. Järnet är äfven såsom en förträfflig värmeledare i hög grad utsatt för tillämpningen af den fysikaliska lagen, att värme utvidgar och köld sammandrager kroppar. Den olika utdvidgningen, hvilken järnet är utsatt för till följd af de varierande temperaturförhållandena under en eldsvåda, medför derföre också ovilkorligen förskjutningar, sprickor, brott och sammanstörtning. (Teknisk Tidskrift.)