got af de förnämligare hotellen, så är de vanliga afgiften 4 till 5 dollars för da deruti tre måltider inberäknade, men d finnes äfven andra och tredje klassens h tell, der jag kan hafva samma förmåner fi 2, 2; och 3 dollars. Vill jag emellerti icke låta binda mig af bestämda mattir mar, så kan jag taga in på ett hotell c Ithe european plam, d. v. s. ett der jag ka få betala endast för rummet, men äta uv hvarest jag behagar, Mitt rum kostar mi då 1 å 1, dollar pr dag... Ämnar jag de Jemot stanna någon längre tid i staden, s lär både angenämast ooh billigast att i e tlenskildt hus taga ett af de Furnishe I rooms, som å nästan hvar enda gata finna lanslagna å dörrarne. Dessa äro i allmän j het beqvämare än hotellrummen, och det var tlliga priset är 2, 3 till 4 dollars i veckar lom icke ens anspråk äro alt för stora. — IReser man emellertid med stora ansprål som visst icke lär höra till sällsynthetern TI hvilket den del af vår svenska resande pu Tblik, som har råd att göra uppoffringal Iså skulle jag vilja rekommendera Clarendo Hotel vid UnionJ Square. Det är de I finaste hotellet i New York; ryska furstal lengelska lorder, franska markiser och dy Tlikt folk äro dess stamgäster. Priset är 1: Idollars om dagen, hvarförutom värden stället, af fruktan att få hotellets renom Im6 skadadt, alltid fordrar att en ny gäs skall dokumentera sig värdig att få begag na hotellets eleganta salonger. Hvarker å detta hotell, ej häller å de billigare, oci icke en gång om man bor i ett furnishe room hos en enskild familj, komma någon sin drickspenningar i fråga. Detta är äf ven fallet å alla andra offentliga lokaler Förenta staterna, Men med det att jag väl fått mig et rum, är endast den första svårigheten häfd Faror möta sedan den med språk och för hållanden obekante främlingen, hvar han är går, Att försöka uppräkna dem skulle vara omöjligt, några råd skall jag doch gifva, — Om ni gär ut för att betrakta sta den, försök att se så litet landtis utsom möjligt, se på märkvärdigheterna, men icke med en yrvaken blick, utan som om ni hade sett samma sak mångfaldiga gånger förut stanna icke och stå och gapa på trottoirer: na, ni blir då kullknuffad, ty i New York hvarken har man tid eller bryr man sig om att vika undan för en flanör; om ni åkeri en spårvagn, ha ögonen med er, ty ficktjuf varne hafva mjuka, smidiga händer, har ni svenska kläder, så låt ändra fickorna på dem. plånboksfickan bör vara innanför västen och nyttjar ni bakfickor i rocken, så sätt öpp: ningen till dem innanför skörten, i stället för att de svenska kunna ransakas utifrån: undvik alla stora folksamlingar, och om en person kommer och tilltalar er och erbja der er) råd och hjelp, så afslå det helt kort och godt; behöfver ni någon anvisning så är bäst att endast vända er till en polis, som alltid på artigaste och fullständiga ste sätt hjelper till rätta; undvik vidare sämre schweizerier, i synnerhet der fruntimmer förekomma, ballokaler och dylikt; samt var hemma i edert logis i tid på qvällen, — Af dessa försigtighetsmått får man dock icke sluta till, att New York är farligare än andra stora städer, ty så väl i Paris, London som å flere andra europeiska platser är försigtighet i lika hög grad af nöden. — Staden New York är den Nya verldens största stad, så till folkmängd och rikedom som handel, och har säkerligen en mäktig utveckling framför sig. Den är belägen på Manhattan Island, som mäter 15 eng. mil i längd och från en till två mil i bredd. Vester om denna halfö flyter Hudson river och i öster begränsas den af East river, en slags länk emellan Long TIsland-sundet och Atlantiska hafvet; i norr afskäres den af tvänhe smärre vattendrag samt mötes i söder af den från Atlantiska hafvetinskjutna vattenmassa, som bildar New Yorks hamn Den förste upptäckaren af Manhattan Island sägas vara en florentinare vid namn Jean Verranzani, som en Frans den 1 år 1524 utsändt för att undersöka norra Amerikas östra kust; men som Verranzani icke stannade qvar der, eller på något sätt sökte vare sig för egen eller sin herres räkning göra anspråk ä halfön, så har man gifvit äran af dess första upptäckande åt Henrick Hudson, en sjöfarande i tjenst hos det holländska Ostindiska kompaniet. I en liten jakt kallad Halfmånen inlopp han nämligen i den nu varande New York-hamnen på hösten år 1609 och fortsatte sedermera sina undersökningar — vägen uppför den flod, som än i dag bär hans namn. Nam net Manhattan säges betyda den plats der vi alla blefvo fulla, hvilket återigen skulle härleda sig derifrån, att de röda infödingarna, som först mottogo Hudson och hans kamrater, undfägnades så rikligt med de hvitas eldvatten, att de sedermera funno anledning gifva halfön detta namn. Detiär troligtvis ännu i dag många, som finna namnet väl valdt. — Holländarne gjorde sålunda anspråk på landet sksom dess första upptäckare och några år derefter bildades ett bolag i Holland med syfteatt uppmuntra till utvandring dit. År 1625 anlades det första settlementet och år 1626 köpte Peter Minuit, diriktör för det nya Amsterdamkompaniet hela Manhattan Island för 24 dollars! Och på denna plats ligger nu en af verldens rikaste städer! Den 4 April 1652 inrättades ett slags borgerlig regering, och staden inkorporerades då under namn af Nya Amsterdam. Men tolf år senare intogo engelsmännen staden och ändrade dess namn till New York, hertigen af York till ära. År 1673 återtogs staden emellertid af holländarne och namnet ändrades ånyo, denna gång till New Orange, men staden återlemnades snart, då den återfick sitt nuvarande namn, medelst ett fredsfördrag till engelsmännen, hvilka sedermera behöllo den till det ödesdigra året 1783, då Förenta Staternas oafhängighet faststäldes. Vid denna tid var stadens befolkning icke större än 23,000. År 1789 hyllades Washington såsom Förenta Staternas förste president i den dåvarande stadshusbyggnaden, som ännu står qvar, blygsam, men minnesrik, bland alla de marmoroch järnpalats, som resa sig å ömse sidor om den samma. Fria skolor upprättades i staden år 1797, och 1807 började, som jag i mitt föregående bref nämnde, den första ångbåten Clermont att trafikera å Hudsonfloden; den första ångfärjan mellan Brooklyn och New York började gå 1814, och 1817 öppnades en regulier samfärdsel medejst paketsegelskepp på Liverpool. År 1819 öppnades den första sparbanken, gas började användas 1825, och år 1842 infördes vatten från Croton River till en å nuva rande fifth Avenue uppbygd kolossal gråstensreservoir, hvarifrän det sedermera i rör ledes öfver hela staden. Denna reservoir, jämte kanalen från Croton River till den såmma, kostade icke mera och icke mindre än 9 millioner dollars! Den utveckling, som, hvad befolkningen beträffar, egt rum, är af så stort intresse, att jag tager mig friheten att här nedan meddela några statistiska siäror, Folkmängden Regpek nämligen: r 1653 ti K PR personer, 1661 743 a JE CA . (40 DEAN .