Aftonbladet – 20 november 1874, sida 2

Öfverskottet på den danska statsbudgeten har varit ämne för en diskussion i dangka statsekonomiska föreningen, at hvilken ett referat är synligt i sist utkomna häfte at Nationalökonomisk Tidsskrift. — Derat framgår, onligt en af direktören i nationalbanken, etatsrådet Levy uppstäld kalkyl, att Danmark från slutet af 1877 — så vida nämligen utvecklingen fortgår isamma riktning som hittills — kan påräkna ett inkomstöfverskott af inoihot 3 mill. rbdlr. Under det iandets gynnsamma finansiella ställning under kriget 1864 hade lidit ett allvarligt afbräck, så att bölansen ända till 1870 måste åstadkommas genom tillskott från reservfonden, inträdde deremot efter 1871—72 en betydlig förbättring i detta förhållande. Under det nätonda finansåret åtgingo till järnbaneanläggningar 1,371 000 rbålr och till förmisskning af statsskulden 2,273,000, under det öfverskottet på aktiverna och reseryvfönden alt som alt utgjorde 2,010,000 rbålr. Samtidigt fans ett kontant kassaöfverskött af 651.000 rbdlr, hvilket kommer att svara mot det belopp, som uppkommer, när den på järnvägarna nedlagda summan, 1,371,000 rbilr, drages från öfver skottet på aktiverna och resorvfonden. Således hade map åå redan kommit så längt, att endast utgifterna för järnvägarna fyldes genom dessa öfverskott — och anläggningar af järnbanor äro ju blott en annan form för en stals aktiva — på samma gång bidrag till albetslning af statsekulden hemtadeg från de ordinarie inkomsterna, och inkomstskatterne till och med hade höjt kazsabehållningen med 1,300,000 rbdlr. Under följande fivansär, 1872—73, var förbättringen ännu större. Kreditbevisens inlösning kräfde 3,048,000 rbdir, som togos af reservfonden; till järnvägsanläggningar åtgingo 672.500 a? aktiverna, under det afbetalningen ö statsskulden, eller 2,231,000, betäcktegs med hjelp af de ordinarie inkomaterna, bvarförutan kassaöfverskottet uppgick till 124 mill. Den verkliga förminskningen af reservfonden och aktiverna utgjorde emellertid icke 3,867,000, nian på grund af de atigande inkomsterna på dessa konton endast 2,700,000 rbålr. Grunden till denna vä sentliga förbättring i statsbudgeten sökte hr Levy, utom i de stigande inkomsterna af statsaktiverna och reservfonden, i synnerhet i det ständigt tilltagande belopp, hvarmed de indirekta skatterna och sär skildt tullinkomsterna inflöto. Den sammanlagda inkomsten af dessa skatter, så väl införseltullen som krigsaskatten, bränvinsafgiften, skoppsafgiften o.s.v. utgjorde nämligen: 1869—70: 8,682.000 rbälr. 1871—72: 9,411.000 1872—73: 9,846.000 1873—74: 10,400,000 — eller 1,717,000 rbälr mer än 1869—70. Under de följande åren till slutet af 1877 skola, till följd af uppsägelsen af lånet i London från 1864 och afbetalningen å skulden till nationalbanken, likzom å lånet i London af 1825, besparingar uppkomma af till sammans 3,068,000 rbålr eller, när det för Sundötullen ännu befintliga tillgodohafvandet, som upphör i April1877, fråndrages med ett belopp af 1,324,000, af till sammans 1,744:000 rbdir. Detta belopp skall, i förening med det förr omtalade kassaöfverskottet af 14 mill. gifva ett öfverskott af bortåt 3 mill. rbdlr. — Hvad angår frågan om den ändamålsenliga användningen af detta öfverskott, yttrade hr Levy såsom sin åsigtiatt man — utom användandet af minst !, mill, till nödvändig förbättring af ämbetsmannaklassens löner och dessutom några andra summor till reformer i den indirekta beskattningen och särskildt stämpeloch skeppsafgifterna — borde lägga en synnerlig vigt på en årlig amortering af den inhemska statsskulden. Genom att så lunda använda 375,000 rbdir årligen tillika med ingående räntor skulle denna skuld under loppet af 54 år fullständigt amorteras — en verkligen högst tilltalande tanke, yttrar danska Dagbl, hvarur vi hemtat denna redogörelse. Bergs förr omnämnda förslag om upphäfvande af adel, titlar, ravg och ordnar vari tisdags före till första behandlingen i folketinget. Berg motiveraae dess inlemnande såsom en protest mot den riktning, titeloch rangväsendet har tagit, och mot den tolkning af Grundlovens 11, att ministrarne icke skulle bära ansvaret för utdelningen af dylika hedersbevisningar. Hans allvarliga föredrag fick ett lämpligt motstycke i Bajers försök att uppfatta titeloch och rangväsendet från den humoristiska sidan. Vidare fick motionären understöd af Tauber, Winther, som för öfrigt var lika glad, om man afskaffade detta oväsen eller ej, och J. A. Hansen, hvilken lät undfalla sig några bittra ord om borgmästare, som dekorerades för sina vackra skältal för kungen, på samma gång en skollärare erhöll tillrättavisning, när han icke brukade nog försigtiga uttryck. Från andra sidan tslade Jagd, Frederiksen, Bille och konseljpresidenten, som förklarade förslaget onödigt och icke grundade i tidstörhällandena. På förslag af Berg hänvisades lagförslaget med 48 röater mot 16, till ett utskott af nio 1edamöter. Vid onsdagssammanträdet valde folketinget till medlemmar af detta utskott: Berg, J. A. Hansen, Holstein-Ledreborg, Jagd, O. Christensen, N. Larsen, Th, Kruse, Hindenburg och Bajer. Dagbladet omtalar, att de grupper, som icke tillhöra den förenade venstern, röstade på grefve Holstein-Ledreborg — ett rätt humoristiskt infall — samt Jagd och Hindeburg. .