om sådana hafva ofta nog, åtminstone alldeles för ofta, nått våra öron, och vi kunna knappt föreställa oss att teaterstyrelsen kunnat hälla sina fullkomligt tillsiutva för dylika, men i händelse så skett. taga vi oss pu friheten att upplysa om förhållandet, hvilket tvifvelsutan skall bekräftas af biljettemottagarpe och andra af teaterns underordnade tjenare. Då det visar sig att man ty värr icke af alla teaterbesökande kan vänta det vett och den anständighetskänsla, att de begagna sina platser utan förnärmande af andras rätt i ett eller annat afseende, har den bättre delen af publiken, som lyckligtvis är det ojämförligt större flertalet, en obestridlig rätt att erhålla skydd, ej blott för sina personer, utan äfven för sina känslor. Till äåstadkommande af detta skydd torde en högst obetydlig tillökning af teaterns mapliga vaktbetjening vara tillräcklig; ja, en sådan torde till och med vara onödig, i fall de qvinliga biljettemottagarne förflyttades till de platser, hos hvilkas publik ett skickligt uppförande och aktning för andras rätt med fog kunna förutsättas, och de manlige i stället flyttades till de öfre raderna, der dea värdighet, som fysiska krafter irgifva, under stundom behöfver tagas i anspråk gent emot råa och druckna personor, på hvilka tillsägelser at en äldre, svag qvinna möjligen skulle verka alldeles motsatsen af lydnad och rättelse. Vi vilja visserligen ej neka att en sådan anordning kunde medföra någon litet förökad kostnad genom den drygare lön, den manliga betjeningen troligen .skulle fordra för sin i mer än ett afseende mindre behaglirga tjenstgöring vid de öfre raderna; men ceatrarnes inkomster äro ju för närvaranr,e så goda, att en dylik mindre utgift, i ärsdamhl att skydda den öfvervägande bättre delen af publiken mot förfördelanden at ett fåtal öfverdådiga och obildade sällar; ingaluovda kan anses för öfverflödig. Äro de förhållanden, hvilka ing. i går berörde, egnade att väcka ledsnad och förvåing ej mindre öfver den brist på hyfsning, kom åtskillige teaterbesökande ådagalägga, in öfver den lika betänkliga brist på korrektiv gent emot befintliga oskick, för hvilka de nuvarande apordningarna åtminstone på några platser på Scora teatern utmärka sig; är detta ej mindre fallet med afseende A den från femte raden tillkallade polismannens uppträdande. Han lät nämligen fridstörarne sitta qvear, blott gifvande dem en tillsägelse, hvilken verkade så litet, att de kort derefter groft förolämpade några damer, så att dessa gråtande lemnade sina platser, och då först ingrep polismannen verksammare, utvisande de båda värste orostiftarne. Humanitet är visserligen en särdeles vacker genskap hos ordningsmaktens baychafyvare. ch det har derför mer än en gång varit 88 ett nöje att konstatera det hufvudstalens poliskår på senare åren gått mycket ramlt i detta afseende. Men humanitetem vör icke gå så långt, att den gitver okyn1et eller elakheten förnyade tillfällen att töra kina hyggliga och ordentliga grannars red eller trefcead. En betald teaterbiljett erättigar köparen till oqvald besitning af n viss plats, men just derför kan den al. rig gifva någon rätt att oroa en annan i esittning af sin, och det tyckes derför vara äl mycken godhet att lemna Pperscaer, som. edan gjort sig skyldiga till oskick, tillfälle tt upprepa dessa i ännu gröfre form. Vi ttala derför ej blott såsom en önskan, utan om en allvarlig och berättigad fordran, att rdningen inom teatersalongen måtte blifva ättre tillgodosedd än hittills, vare sig geom teaterns särskilda polis eller genom den limänna ordningens väktare.