Aftonbladet – 16 november 1874, sida 2

STOCKHOLM den 16 Nov. Stockholms stadsfullmäktige antogo i lör lags afton det af dess beredningsutskott framlagda förslag om utbyte af den ränte saranti, som beviljats för Stockholm—Vesterås—Bergslagens järnvägsbolags obliga ionslån å 5 millioner rdr, mot en aktieeckning i bolaget å 3e millioner. Enligt ifverstärhållarens, af fullmäktige gillade. ippfattning af 23 2 i gällande kommunal rdning för Stockholm, ansågos två tredj. lelar af de afgifna rösterna erforderliga föl ti förslaget skulle anses antaget; och då wu 60 röster afgåfvos för bifall, men 28 fö! slag, ernåddes nätt och jämnt den behöf iga majoriteten. Ett par medlemmar i bo agsstyrelsen, hrr Lindhagen och Lindberg vilka jämväl äro stadsfullmäktige, vor illstädes såsom åhörare, men deltogo icke öfverläggningen eller beslutet, hvaremo land dem, som det gjorde, funnos både nedlemmar af bolagets förvaltningsråd samt tktio-egare i bolaget. Under den öfverläggning, som fördes oci ör hvilken vi på annat ställe i bladet re logöra, riktades skarpa anmärkningar mo bolagsstyrelsen med anledning af det sätt oå hvilket den handhaft järnvägsbyggnaden och det uttalades af denna anledning all varaamma betänkligheter mot afslutande Mt några nya aftal med bolaget; men ho: ullmäktiges flertal syntes den uppfattning rådande, att då staden redan hade att motse ippoffringar för denna järnväg i följd al räntegarantien, kunde det vara skäl försöks stt genom det föreslagna utbytet af garan ien mot en aktieteckaing sätta bolaget på ötter samt få utförd. en för hufvudstader ördelaktigare järnväg än den, för hvilker äntegarantien blifvit beviljad. Förslaget: örsvarare lade i synnerhet vigt på denn: enare omständighet samt gagnet för Stock wolms handel af att få banan utsträckt na sidan högre upp i Bergslagen, till der tora knutpunkten för järnvägsförbindelserns lerstädes, Ludvika, och den andra til ymlig saltsjöhamn i Stockholm. Derfö! rille man häller icke, genom ytterligare kärpning af de af beredningsutskottet upptälda vilkoren, försvåra för bolaget deras ippfyllande. Emellertid tillades i fråga on len ytterligare aktieteckning å 112 million iom bolaget är skyldigt anskaffa, så vid: stadens teckning skall blifva bindande, at volaget skall inför drätselnämnden styrka at n sädan teckning förefinnes. Förslaget, at lrätselnämnden jämväl skulle pröfva antag igheten af de förbindelser, som borde var: utgifna å den oguldna delen af de tecknad iktiernas belopp, blef deremot, tydligen pi srund af nyss antydda åskådningssätt, icke vifallet, ehuru dock 41 röstande af 88 bi srädde det samma. En pikant episod i förhandlingarna va let ordskifte, som egde rum mellan hrr Sjö erg och Wallenberg rörande sättet fö: verkställigheten af det föreskrifna utbyte Me de garanterade obligationerna mot di Stockholms stads obligationer, genom hvil a3 aflemnande staden skulle fullgöra sir eckning. Då de garanterade obligationer as belopp var 5 millioner, men staden skull emna andra obligationer endast till belop; vf 32 millioner, sporde hr Sjöberg hurt nan ville ställa till så, att då 3!2 milioner at. de förra voro utbytta mot de enare, det icke skulle återstå 1!2 mil ioner utelöpande, för hvilkas förräntande taden fartfarande stode i ansvar. Af hi Vallenbergs härpå afgilna svar sade sig hi Sjöberg vilja sluta, att ett belopp af 17. nillioner vore liggande någonstädes, så ati nan visste hvar de skulle tagas. Detts ille dock hr Wallenberg alldeles icke med iiva sig hafva sagt, utan sökte han parers r Sjöbergs upprepade direkta spörjemål enom att hänvisa till bestämmelsen att de millionerna garanterade obligationer skulle ramskaffaz, lika godt hvar. Det är lika ydligt, att den ene af dessa talare ville nspela på det bankintresse, som må vara örbundet med detta obligationsbyte, som at! en andre ville leda bort uppmärksamheten rån detta grannlaga spörjsmål. Emellertid hafva nu stadsfullmäktige be Iutit det föreslagna utbytet, och det åter. tär att se, huruvida bolaget, för den hänelse beslutet vinner laga kraft, kan uppylla de stipulerade vilkoren. Möjligen orde emellertid invändningar i besvärsväg omma att ur en och annan synpunkt göras ot beslutets giltighet.