Det i går förrättade riksdagsmannavalet har 8 nyo bevisat behöfligheten och nyttan at förberedande valmöten. Sedan det val möte, som dagen förut egde rum, dels visa en mellan hrr Rossander och Anderson täm ligen jämnt fördelad stömning, dels äfven Adagalagt, att en grupp för hr Mankell ifiga valmän var besluten att vid valet pröf va sin styrka, var ställvingen klar, och iterstod det blott att bestämma sig för en dera af de två förstnämade kandidaterue. Då hr Rossander ansågs hafva haft någon öfvervigt å valmötet och sålunda ega bästa utsigten, samt antalet blifvande röster för hr Mankell, i hvilkens person man ph visss båll roar sig att se det röda spöket lifslefvande, väsentligen öfverskattades, öfvergick största delen af de förut för hr Andersonv benägne valmännen äfvensom säkerligen ett 2j alldeles obetydligt antal, som under anira förhällanden skulle gifvit sin röst kt hr Poignant, på hr Rossanders sida, hvilken sålunda samlade omkring sig 1,336 rö ater, d. v. 8. i det närmaste 200 röster mindre än den kandidat, som vid sista allmänna valet hade högsta röstetalet näst efter de tretton valde, och 500 röster mindre än den, som då hade lägsta rummet bland de tretton. Röstsiffrorna från i går utvisa en tämligen hög grad aflikgiltighet hos Stock: holms valmän, at hvilka blott omkring en fjerdedel aktat nödigt att infinna sig vid valurnan. Att en lämpligare anordning af valen — omröstningslokaler i de. särskilda stadsdelarne och tillfälle att rösta äfven under några eftermiddagstimmar — skulle medföra ett betydligt allmännare deltagande i. valen, är ganska visst; men viest är också, att ej på långt när alla de, som i går ateblefvo, hade verkligt hinder för att offra ien stund som behöfts för ett besök å rådhuset och skrifvandet af ett namn 6 en bit papper.