Bref från Rom. (Från Aftonbladets korrespondent.) Rom den 3 November. Ännu återstå några dagar, innan valen till den nya representantkammaren taga sin början, och först i midten af denna månad skola de vara fullbordade. Under hela Ok: tober ha alt tal och alla tankar hufvudsakligen vändt gig omkring valen, och händelser, gom i lugnare tider skulle väckt vågot uppseende, ha nästan gått spårlöst förbi — exempelvis kunna nämnas LOr6 noques afsegling från Civita Vecchias redd den 13 Oktober och Bonghis utnämning till minister för den allmänna undervisningen. I alla klasser, somha politiska rättigheter, har den starkaste rörelse varit rådande, hvilket man blott kan glädja sig öfver, hurudant resultatet af rörelsen än må bli; ty det visar i alla händelser, att folket är medvetet af sina rättigheter och vill begagna dem efter förmåga. Den politiska lifligheten har under vanliga förhållanden knappt någonsin förr varit större, och det är ett godt förebud för den framtida utvecklingen, Det fins snart icke en enda vrå i Italien, der man icke har hållit valmöten eller vaibanketter, en form för mötena, som Sella säges ha uppfunnit eller infört i landet. Alla medel, som ha stått till partiernas förfogande, ha blifvit bsgagnade, stundom väl också sådana, som borde ha ratats; alla variationer af de två temata pro och contra regeringen ha låtit böra sig i hela landet, ända från de mest ordrika och vältaliga till de allra spakaste och tråkigaste, t, ex.: Om valmännen i den och den kretsen ville Jåta inanärja sig i de falska löftenas garn, så skulle de välja oppositionskandidaten N. N; men om de vilja ha en allvarlig man, som är i stånd att värna deras och landets intressen. så skola de välja regeringskandidaten N. N. eller: Alt intill denna stund har regeringen icke gjort annat än ruinerat landet och sänkt det i elände; för att rädda det, är det nödvändigt att lemna makten åt oppositionsmän ; väljen derför 0. 8. V. Sjeltva regeringen -har gjort sitt till att öka valrörelsen; ty inrikesministern Cantelli har skickat ett cirkulär till prefekterne, hvari han har ålagt dem att påminna de underordnade tjenstemännen om deras pligter och rättigheter beträffande valen samt att sjelfve, om möjligt, ställa sig i spetsen för valkomit6er i deras krets. Skrifvelsen gick väl så långt, som en gådan i allmän het kunde gå, utan att öfverskrida gränserna för det lagliga, då hon öppet förklarade, att regeringen i sina principer stämde öfver ens med högerpartiet och hänvisade till Minghettis valtal såsom program; men hon förklarade likväl tillika, att regeringen icke hade för afsigt att utöfva någon påtryckning på tjenstemännen eller att hålla räfst med dem om deras ksigter, i fall dessa voro olika med hennes egna. Att oppositionen ropade på tyranni, terrorism och napoleonsk imperialism, behöfver knappt anmärkas, Regeringens särskilda medlemmar ha dessutom såsom f. d. reprezentanter i sina respektive valkretsar yttrat sig om systemet i allmänhet och sina speciella funktioner i synnerhet. Premieroch inrikesministern Minghetti gjorde början i Legonago;derefter har krigsmivistern Ricotti talat i Novara, undervisningsministern BooghiiFoggia (på det neapolitanska området), generalsekreteraren för finansväsendet i Londinara. Äfven Sella och en mängd andra högermän ha hållit officiella bankett-tal för sina valmän, Det blir för vidlyftigt att återgifva ens hufvudinnehållet af dessa många uttalanden, men ett och annat moment i all korthet kunna dock bidraga att visa partiets Aeigter om landets förhållanden. Minghetti msaddelade t, ex, en öfversigt öfver landets finansiella ställning under det kommande finansåret. Underbalansen skule enligt hans bsigt gå ned till 54 millioner, deri inberäkuaue utgifterna för utomordentliga arbeten, för anläggnpirg af järnbanor och amortering