Aftonbladet – 11 november 1874, sida 2

skräcktrinmviren och bekände sig med be rörlig öppenhet lifvet igenom till han bloddrypande läror. Kejsarinnan Katarin: II hade mycket väl reda på förhållandet Det var hon sjelf! som hade rekommendera åt hocom namnet Boudiy, för att undvik: anstöt, Hon var i mjugg helt stolt öfver att ega i sin tjenst en broder till vestrs Europas fasa, och hon lät honom hållas inom sitt lyceum bäst han gitte, dock, vä förståeddes — på teoriernas område, Vid nämnda lyceum undervisades, bland andra. som sedermera spelat en rol, äfven Ryss lands nu varande rikskansler furst Gortscha koff. Den ryske minister, som för icke länge sedan hånfullt tillbakavisade vestra Europas förböner för de olycklige polackarne, har altså i sin ungdom suttit vid BoudryMarats fötter och från hans läppar insupit beunäran för Ciarlotte Cordays smutsiga, gräsliga offer. Men alla de ryska liberalerne voro icke rationalister, En del bestod af religiöst fromma, af svärmare och mystiker. Detär Pn gammal erfarenhet, ätt ytterligheterna mötas; men att de mätsg i rid, händer visSeriigen Icke alltid. Detta var nu fallet i Ryssland, der vestra Europas alla kuiturströmmar tycktas vilja ttlöpa och blanda sina vågor med hvarandra, Huru besynnerigt, hura i sanning öfverraskande vrida sig lock icke idernas trådar genom menniskors tjertan och själar! På en tid, då den projestantiska ortodoxin beherrekade norra, jesuitismen södra Europa, funno den engelska leismens frisinnade läror ett hem i frimurarelogorna. Frimureriet atbetädes då som en Hemlighetsfull, men icke dekto mindre kraftföäll oppositioa mot intolerans, bigotter och auktoritetstro. Men när den engelska leismen omplanterats i Frankrike, när —