mgling; det var hennes själs barn, hennes sonson, som förklarade i ett manifest, att wan ville återskänka oss heanes dagar. Alt rände nu att det erhållit friare spelrum, varje bröst andades lättare, hvarje blick yste gladare. Den April månad, som följde oå kejsar Pauls hädanfärd, var lifligare än någon annan, som man kunde erinra. sig. Från godsen inne i landet, äfvensom från Siberion strömmade skaror al förvista till Petersburg för att tillvinna sig den unge herskarens ynnest. Alla vägar Voro uppylda af resande med belåtna miner. Ryssand hade inom få dagar förändrat sig till vigenkänlighet. Dot hade gifvits en tid, åk äfven PaulI elsades med förtroende och förhoppningar ut det betryckta, tålmodiga ryska folket; let kom för Alexander I en tid, då äfven an skulle svika de förväntningar, han framzallat och underhållit. Alexander var, under sina första tio regeringsår, en gengångare af det 18:de seklets supplysta furstar, med modifikation efter idens smak, förstås. Han hade uppfostrats af den schweiziske republikanen Laharp och insupit en mängd id6er från sin filosoferande och lösaktiga farmoder, Voltaires och Didefots väninna. Fan protegerade derför tidigt ädla id6er och svärmiska, sköna fruntimmer. Hans lynne var känslosamt, hans väsende angenämt, bans utseende behagligt; men på bottnen af hans själ lurade,.som en Nemesis, hans afdagatagne fadersmisstänksamhet och hersklystnad, förgatta med en god del Iä fänga och bakslughet. Det var en karakter, ognad att lika mycket bedraga sig sjelf som andra, 3 Alexander begynte med att: svärma för menniskans värde, för upplysning och bild ning i sitt rike. När de gamla regerings kollegierna år 1802 ombildades till ministe rier, hvilka stäldes under kejsarons omedel bara tillsyn, inrättades ett särskildt depar tementför folkupplysningen. Nya univer sitet, gymnasier, tekniskatndervisningsver) samt, i do stäpre städerna, folk. och horgaj