Aftonbladet – 7 november 1874, sida 3

MI BET IAN NR 2 DNE RR RO NR AREAN Han låter Finlands ständer hylla sig, innan kriget ännu är slut, liksom Peter tvang ryssarne att uppbygga sinhufvudstad på en mark, som ännu icke var folkrättsenligt af trädd. Det är Peters eget system at list och våld; det är en fullbordan norrut ai Peters egen tanke. Hvad Ingermanland Estland och Livland äro åt sydvest, det är Finland åt nordvest: den vall; den väldiga glacis, som skall betrygga Petersburgs för svar, när det angripes. Finska krigets ut: gång ökar naturligtvis Alexanders popula ritet i Ryssland, hans anseende i Europa Han har icke eröfrat, han har befriat fin narne; hanhar återgifvit dem deras ställ ning i nationernas led. Finska ständernas öfverläggningar äro föregångare till dem som snart skola ega rum inom Rysslands konstitutionella församlingar, Att i sjelfva verket Finland lika litet erhäller några konstitutionella garantier, som de finska land. skapen Ingermanland, Olonets, Arkangel kterskänkag åt fineka nationen — fäster mar sig för tillfället icke vid. Måhända mognal också detta, liksom mycket annat godt, : en snar framtids sköte. Dessutom äro just au Enropas-fursta och folk till största delen upptagna af gir egen nöd, sina egna förhoppningar. Fran ska republiken har urartat i franska kej sardömet. Robespierre har stigit till häst Guillotinen har metamorfoserats i kanonen Den gamla lysande drömmen om hegomonir ötver den öfriga verlden har åter bemäkti gat sig Frankrikes förstånd och hjerta. SI länge Napoleon tillfredsställer denna fåfänga följer det hans fanor, fördrager det hans råa ok. Spanien, Italien, Holland; Tysklanc ligga kufvade, stympade, plundrade vid des fötter. Detta är ju dock icke mera än son sig bör? Frankrike är ju civilisationen moderna härd, den stora revolutionens vagga förkunnarinnan af menniskans naturliga rät tigheter? Verlden hör ju henne till, bör j endast dyrka, tjena, offra sig för hen nes glans, hepnes ära? Men i de be trycktas bröst vaknar ett starkt beho