Aftonbladet – 6 november 1874, sida 2

Frågan om löneregleringon för presterna örekom i onsdags till behandling första våvgon i danska folkotinget. J. A. Han; en öppnade dobatton med ett angrepp mot egeringens lagförslåg, omedan den nu vasnåe kultueministera helt och hållet stod 3 sin försgåntares ståndpunkt med afsende ä tiondebsräkning och baräkning i corn, liksom ock i den hufvudsaklipa stride-: punkten om öfveorskotteta användning, sl lenstand der myndighet, hvilken cpor h attnings icke erhåller full disnpoion deröfver. Kaltasministern Worsaae nade ait Hansen misstörstått lagförslaDon 13 3 glck enligt havs moninz just ut på att lemna åt myndigheten i an slagsfrågor somma rätt öfvor dot förväntade siverskoitet, som öfver alla andra statsin komstear, och det såg till och med ut, som vore det ministerns mening, att detta knade istadkommar genom finanslagen, Bestämmelsen om upptagondet af öfverskottet såsom en särskild tillgäng var blott gjord ör att man skulle erhälla kännedom om förtnåringens finansiolla resultat. Löneietormobs pgonomförande vore sett nödvän ligt vilkor för andra kyrkliga reförmer. At äs följanda talarno kritisorade Ki, Boot sen, Th. Kenso, Th. Niolson, Winther, Ciausen, Sörenson och Zahle lagförslaget, under iet P. E. Olsen och N. Andersen angrepo den förenade vengierea hållning i denna fråga. Derofter börjades första bohandlin gen af venstergs förslag rörande samma tak, som skalle fortsättås i gårdagens söm manträdo. 1 Firandet berättar om invigningen at en ny folkhögskolas, som exde rum den 3 dennes på framllåns etatsrådet Puggaarås landställe Skovgård vid Odense, som gått i arf till dennes dottordotter och hennes man, fill dr G, Rode, hvilken med egna medel upprättat skolan och är dess förertåndare, Redan 4 ytire sfeeende är det något egendomligt med denna skola, dels derföre an här finnas ovanligt goda lokaler, delz dor för att rummen prydas af eå många konat verk, som blott sällan finnas samlade i borgerliga, än mindre i folkliga hus. I den vackra matsalen finneg sålunda den rad of danska skaldeportirätt, som Orla Lehmann, år Rodes gvärfar, tid ofter annan lät måla. och bland dem gärskildt Grundtyigs, skolans andelige fadere. Väsentligare är dock att den nya folkhögskolan är af ett nytt sa i det hon — egåtom föreståndaren yttrade j sitt inledningsföredrag -— med gin under visning Bsyftar att vägleda de unge tillati arbeta vidare på den vunna grundvalen, att de kunna lära att försörja sig sjellvs andligen taladt och dorigenom blifva skick lige att i gin ordning sörja för andra, ty åst behöfves att uppfostra flere arbetskrat. ter, lärare för de folkliga högskoloresa öfver alt i landet, Dr Rodes föredrag, som ix leddes med Grundtvigs högskoleskag Hvad solskin er for don sorte muld, afslöts meå nägra statistiska meddelanden. Som lärare verka, utom föreståndaren, de teologiske kandidaterne Jungersen och Sörensen samt läraren Salling, alla såsom fasta lärare. Dessutom deltager prof. Erslev tills vidare i undervisningen och sagförerfuldmert Henrichsen gilvex undervisning i lagstiftningen om stats och kommunalväsendet. Slutligen koramer br Appel i Ryslinge a vid der varande högskola mottaga lärjung: från Skovgärd, som önska en mera praktisk vägledning i undervisningen vid dylika anstalter. Skolah börjar sin verksamhet med 21 lärjungar, af hvilka en från Norgo och de öfriga från olika trakter af Danmark, bland dem nägra kjöhenhavnare, som imna blifva lärare för handtverkare, och således fortplanta högekoleiden till städerna, ia, till sjelfva hufvudstaden. Vidare hölios föredrag af pastor Rördam, kandidat Junsersen och pastor Hostrup. Festen varade fyBn kl, 1 till kl. 4, or EA rn Am tär f