Aftonbladet – 31 oktober 1874, sida 3

0 REAR BRI åtminstone fann sn angenämare vistelseort på sina gamla dagar än det amerikanska skolhus, som hade varit hans ungdoms till flykt. En af revolutiongregeringens första handlingar var att lägga beslag på alla de orleanska egendomarne, Det dekret, hvarigenom detta skedde (åen 26 Februari 1848), är mycket omfattande i sina utryck: Tant ceux de Pexroi, que coux des membres de Pex-famille royale. Längre fram blefvo de orleanska egendomarna tormligen förklarade förbrutna och konfiskerade till förmån för den nationala statskassan genom en förordning af presidenten den 22 Januari 1852, emedan ett prejudikat fans i konfiskationen af fomiljon Bonapartes egendomar genom ett dekret af Ludvig XVIII efter den första restaurationen, Två undantag gjordes, hvilka deck icke kunde tilläggas gtor betydelse ur finansiell gynpunkt: det var Chapelle Ferdinand i Nenuilly och familj. godsen i Dreux, Förordningen tillade, att när alla egendomarno — hvilka i sjelfva verket tillhörde staten — hade blifvit återlemnade till denna, skulle den orleanska familjen ännu fortfarande ega ett kapital i reda penningar af hundra millioner francs, hvilken summa vore fullkomligt tillräcklig att upprätthålla hennes rangs värdighet i ett främmande land, Det är icke lätt att se, huru de, som redigerade denna förordning, hade kunnat komma till ett bestämdt öfverslag öfver hurn mycket Ludvig Filip hade förtjenat, men det antogs allmänt, att han hado gjort do fullständigaste förberodelser för ovädersdag Det påstods, att han egde godg så väl i Europa som i Amevika, och likaledog att han hade realigorat stora summor gesom att placera kapital på främmande börser. På andra sidan finnas äfven de, som säga, att familjen gick i