Aftonbladet – 31 oktober 1874, sida 2

mot honom; då andra personer voro närvarande, kunde hon vara bitande, hånfuil, stolt, men ensam med honom var bon. fåordig och förlägen, Det låg dock för hennes högmodiga, hämndlystna sinne något upprörande i detta skenbart fredliga umgänge med hennes fars angifvare — den man, hvilken hon med en högtidlig ed hade svurit hämnd. Hvilka Camerons känslor för henne voro, skulle han sjelf måhända haft svårt att förklara, delad som han var mellan beundran för denuva unga qvinnas rika begåfning och ett djupt misstroende, som han icke förmådde besegra. Han fann miss Drugh talangfull och bildad, hennes samtal i allmänna, allvarligare ämnen intresserade honom, men icke för ty undvek han henne så mycket som möjligt; han. kände en lättnad i sinnet, då hon var borta, och intet skulle gjort honom större nöje, än om han fått höra, att hans hustru afbrutit all bekantskap med henne. Den uppmärksamhet, han var henne skyldig såsom gäst i hans hus, äfven som en fruktan att göra henne orätt vällade emellertid, att han icke tog något steg för att skilja dem åt.