Aftonbladet – 30 oktober 1874, sida 3

mycket vänlig mot sin kusin, gaf honom titeln höghet (altesse rerenissime) och skänkte honom alt hvad gom ieke hade blifvit såldt af hans fars, Egalit6s, apanagegods, hvilka staten hade tagit i besittning under revolationstiden. Man bar beräkvat det, som detta dekret gaf Ludvig Filip, till en förmögerhet af omkring ett kundra millioner fr, Onekligen var han i finanrielt afseende den lyckligaste af alla de Bterkomne emigranterne af det kungliga huset. Det är redan omtaladt, att en lag, som icke för: skref gig från revolutionen. tan utfärdader, medan ILudvis Vi ännu regerade, hade afökarat apavagegodsen och ersatt dem med årliga penningutbetalningar. Mot den äldre grenen af bourbonerne hölls lagen vid makt. Grefven af Artois inträdde icke på nytt i besittning af sitt apanagegods, men uppbar i stället den honom beviljade penningsumman. Inga apanage upprättades åt hans söner, hertigarne af Berry och Angoulåme. En dast hertigen af Orleans, dsa framtida borgarekonungen, förkämpen för de liberala idgerna, motståndaren mot de gamla förhällandenå, gjorde anspråk på länsrättigheternas återupprättande till sin förmån, hvaremot den regerande familjen gjorde uppoffringar för att rätta sig efter lagen. Konungen skulle visa sig ännu mer ädelmodig mot ex-skolmästaren. Det är klart,attfrån hans fädernearf de 37 millioner borde ha afäragite, hvilka staten hade utgifvit till betalnicg af en del af Philippe Egalites skuld; men denna bagatell tyckes konungen aldrig ha kommit att tänka på, och Ludvig Filip fonn mig ieke manad att rikta sin slägtings uppmärksamhet derpå, Han började en omföngsrik rad af rättegånger mot statskassan, mot förvaltarne af de kungliga domänerna, mot köparne af nationalegen