svepa sina skuggor kring the Qaeen ofls the prairies, då jag i sällskap med några tf bekanta begaf mig till Michigan central-!I järnvägens bangård, Bland dessa bekantalh befann sig äfven en af veteranerne blandln svenska emigranter, mr Ch. Blanzxius. På-ld verkad af Unonii korrespondenser frånls Amerika, var han en af de första, som förlt bortåt 30 år sedan lemnade fäderneslandets och sin födelsestad Ystad för att på denna jk sidan oceanen skapa sig ett eget hem, ilu hvilket syfte han, i likhet med många an-js dra svenskar på den tiden, slog sig ned ill Wisconsin. Lyckan kom honom dock ejlt straxt med öppna armar till möte, och mån h ga år förgingo under ett ansträngdt arbeteld för existensen. Omsider har han nu ham-v nat på Chicago postkontor, der hans ej obetydliga språkkunskap och hans expedin tionsförmåga äro på sin rätta plats, ÄrligtlE och redbart som få, har han iden nya verl-lF den med ihärdigt arbete tillkämpat sig sitt )k oberoende och, understödd at en älsklig6 maka, skapat ett äkta svenskt hem, ZEnls qvartett af ståtliga döttrar sprider ljus och d trefnad i hemmet och fyller stugan medip sina sånger. Med saknad räckte jag han-jd den till afsked åt en landsman, hos hvil-la ken jag funnit så mycket att värdera och s i hvars hus jag tillbragt så mången ange-ö näm stund. 8 Tåget satte sig i rörelse och iladeln framåt utmed Michigans strand, ochlån enart hade vi bakom oss Chicagosn husmassor och desg täcka förstäder. !d Under natten paiserade vi genom Michigan I g och avlände tidigt påföljande morgon tillln Detroit, der hela järnvägståget sattes pålv en ångfärja och öfverfördes till Canada för att löpa vidare i Great Wesiterns järn-ik vägsspår. På förmiddagen passerades Lon-it dona och Paris —ty äfven Canada har stä-m der med dessa verldsbekanta namn — och fi efter en lunch på sist nämnda ställe, anji kommo vi vid middagstiden till Hamiltonin på stranden af Ontario, som för tillfället! g sfspeglade en den klaraste blåa himmel och k långt ut i fjärran var betäckt med hvitajli segel. Ej långt från Hamilton går järnvär!sS gen öfver Welland kanalen, som förbinder!e Erie med Ontario, Arbsten pågå sedan nå e gon tid för kanalens utvidgning, och äfven p svenska och finska arbetare till ett antaljb af ungefär 200 äro här anstälde. Vid ettlt: besök förliden vår fann jag dem i en myc-f ket bedröflig belägenhet och ytterst miss-g belåtna med ain lott. De boddeivslalogg-!k hus, 30 till 40 i hvarje rum, och daglören, l 1 dollar, var nätt och jämnt tillräcklig s för ett knappt uppehälle. Att spara något för framtiden var ej att tänka på, och nå IN gon tillgång till en uppfriskande och föräd-t lande förströelse fans icke. Alla utan un-!d dantag voro af den meningen, att de för ett lv mindre ansträngande arbete kunnat hemma lv erhålla en jämförelsevis högre arbetslön. Men en gång bär, hade de ej någon annan utväg än att stanna qvar, då för näryvaran-;k de arbetsförtjensten är knapp öfveralt ilx Förenta Staterna och de saknade medel attid begifva sig härifrån Att efter mitt besök s derstädes någon annan förbättring i derasla belägenhet inträdt än den, en blidare års-In tid kunnat åstadkomma, har jag dess värre tf ) anledning att antaga. d Det var med verkligt nöje, jag vid min 3 ankomst till Suspension Bridgebtersåg min ä gamle värd, mr Durnin, och åter kefann f mig som gäst i hans lilla, men komfortabla j hotell. Mitt vistande här skulle dock denna !? sång ej blifva långvarigt, och jag dröjde d darför ej att bagifva mig på väg till fallen k för att äsnu en gång, och så mycket den F knappt tillmätta tiden medgaf, få njuta at h det sedan sist så kärt vordna skådespelet.!? Mitt första besök gälde The Sister Islands, d från hvilka jag ville kasta ännu en blick 6 öfver -The Rapids. Här hade jsg deni! glada öfverraskningen att fammanträffa med ett par bekanta nordboar, danske målaren F.j2å Richard och hans fru, i hvilkas trefliga hem ? jag tillbragte några angenäma stunder under mitt förra besök vid Niagara. HrjP Richard, som för den svenska publiken ärj bekant genom, bland annat, sina teckningar af Skänska Herregårdar, tillhvilka prof. 1 G Ljunggren skrifvit text, har sedan ett t par är tillbaka varit bosatt här och conj2 amore möälat ett helt galleri af taflor, fram-? ställande fallen från alla tillgängliga syn1 punkter. Liksom Frances Abbot, fallens L eremit, tyckes hr Richard ha förälskat sig j i Niagara, mep, mindre egoistisk än denne,j8 meddelar han genom penselu äfven åt andra d sina känslor och intryck. Senast har hansi2? vackra tafvelsamling blifvit tillökad med en större målning af amerikanska fallet sedtj nedifrån, ett arbete, vitnande om konstnäd rena nära bekantskap med och kärlek tilllY sitt ämne samt väl förtjent af en framstående plats i hvilket tafvelgalleri som hälst. 1 Hr R. har gjort vidsträckta resor på denna! sidan Atlanten och med sin flitiga pensel 1 btergifvit en mängd vackra vyer från olika?8 trakter af Förenta Staterna och Canada.lk Kring dessa trängas dagligen grupper af f besökande uti åen atelier, som han låtitP uppföra åt sig i grannskapet af fallen, k Utom hr Richard finnes vid Niagara ännu 2 en annan nordbo, likaledes en dansk, vid namn Hans Nielsen, som varit bosatt här omkring tjugu års tid och derunder förvärfvat sig på samma gång en rätt vacker förmögenhet och ett aktadt namn. Nielsen eger en betydlig andel i den så kallade Prospect Park, som begränsar amerikanska fallet på östra sidan. Han hade, sade han,j1 visserligen en och annan gång tänkt pk att!s återvända till sitt gamla fädernesland, menjt hans barn ville ej lemna sitt; och så har ; han nu beslutit sig för att stanna qvar och; arbsta på att göra sina barn så bofasta som! ; möjligt. Och det är i sanning en afunds-ii värd possession, han bereder dem i denjå vackra Prospekt Park, med hvars förskönande han dagligen är sysselsatt. Stranden : är nu beklädd med en solid stenmur, öfver! hvars balustrad man kan se ned i djupetit inunder, medan den strida forsen bryter sig jr mot murens fot. Här är rätta platsen förls dem, som önska att låta fotografera sig och, j 1 förening med sin egen bild, på köpet fål, en bild af fallen, I den bredvid liggande i1 fotografiska ateliern är en rik samling atli porträtter och grupper, som sålunda blifvit!! tagna; och bland dessa upptäckte jag älven ett af vår landsmaninna Christina Nilsson, !; som förekom mig vara det mest lyckade af; de många, jag förut sett af henne. Bilden springer så lifslefvande fram från den af fallen bildade bakgrund, hvilken åt densamma gifver en relief, sådan som säkert icke någonsin någon teaterdekoration gåfvit den. Det drömmande uttryck, som man ofta ! finner hos heane, då hon uppträder på sce-. nen, är här åtminstone idel natur. Kanske! ha, i det ögonblick bilden fixerades på plå-! ten, hennes tankar flugit tillbaka längt bort i: öfver oceanen, och med bruset från Niagara :! blandat sig suset från de furuskogar, som. omgåfvo hennes tarfliga barndomshem iden!. aflägsna norden. I Straxt bredvid ateliern är ett öfverbygdt! Iutande plan, om 330 fots längd, på hvilket går en järnväg ned till flodens bädd. Vagnarne drifvas upp och ned med vatten från; fallet, och man kommer på så sätt helt be-j. qvämt på ett par minuter ned till flodens!