Aftonbladet – 26 oktober 1874, sida 3

e— Bus — Typografiska föreningen firade i gå aftoi å Börsen 28:de årsdagen af sin stif telse. Festen öppnades med en enkom för föreningen komponerad högtidssång, som afsjöngs af föreningens sängkör, hvarefter föreningens ordförande, faktor Nordin, afgai en kortfattad redogörelse för föreningens verksamhet under det senaste året. Afhans uppgifter anteckna vi: antalet ledamöter, som vid detta års början var 243, uppgår för närvarande till 259. De med döden afgångna föreningsledamöterna egnades några korta minnesord; äfvenså tolkades föreningens saknad öfver förlusten af några genom sin verksamhet henne nära stående personer, som döden under årets lopp bortryckt, nämligen: boktryckaren C. G. Möller, grundläggaren af Göteborgs Handelstidning M. Prytz, N. H. Thomson, P. Petterson Elde, J. O. Sundvallsson och August Sohlman. Inom föreningen har under året bildats en cirkel med ändamål att bereda deltagarne tillfälle att öfva sig i föredrag. Denna cirkel har på eftersommaren haft sammanträden en gång i veckan, hvarvid deklamationsoch diskussionsöfningar försiggått. Vidare anmärktes såsom den vigtigaste bland nyheter rörande boktryckerikonsten, att sättmaskinen numera vunnit användning utom Englands område, nämligen i Wien för tidningarna Neue freie Presse och Tagblatt. Utvecklingen af boktryckerirörelsen inom vårt land och särskildt i Stockholm har på senare tiden varit synnerligen storartad. Så har, ehuru boktryckeriernas antal i Stockholm icke ökats, deras produktionsförmåga stigit så, att då år 1870 här funnos 534 arbetare och 46 maskinpressar, finnas 1874 öfver 800 arbetare och 93 maskinpressar. De 47 maskiner, som sålunda tillkommit, kunna åstadkomma öfver 60 millioner tryckark årligen. Slutligen vidrörde tal. frågan om lämpligheten af qvinliga sättares användning. Resultatet af hans yttranden häröfver var, att erfarenheten just icke bekräftat denna lämplighet; dock ansåg han att qvinnan under vissa vilkor skulle kunna ersätta den manlige sättaren, isynnerhet vid mindre boktryckerier, der arbetet icke är så jämnt, och nämndes såsom sådana vilkor: att non ej antages för ung, att hon får sitta under arbetet, att hon eger nödig skolbildning, att hon undervisas på samma sätt som den manlige lärlingen, och slutligen att hon för sitt arbete får samma betalning som han. Efter årsberättelsens uppläsning följde ätskilliga sårtenummer, som alla vitnade om att sängkörens och dess anförares sträfvanden ingalunda varit förspild möda; hvarefter och sedan några skålar druckits, balen börjades, hvilken fortfor långt in på natten. (D. NJ)