svampen, men dessa försök sägas ännu ick vara afslutade. hete SES VN Strödda underrättelser. Finansielt. Turkiska finanser. I Turkiet förberedes en fitangoperation, som är alldeles olik de vanliga företag, med hvilka nämnda och andra alltid i penniogbehof stadda orienta liska länder försöka hålla sig uppe, och lofvar att för framtiden bli af oberäknelig gagn för de turkiska finansförhållardena Frågan gäller ett slags sammansmältning af ett europeiskt bankinstitut, den kejsor liga ottomaniska banken med den turkisks skattkammaren. I en korrespondens frår Konstantinopel till veckoskriften Im neuer Reich redogöres på följande sätt för denne märkliga finansiella reform: Den kejserl. ottomaniska bankenhärstädes är en redan flere år gammal, mycket solid, mec utomordentliga kapital arbetande bankaffär, som har sina hufvudaktieegare och sin direktior : London och eger, förutom den största och vig tigaste banken här i Konstantinopel, en he mängd mycket betydliga filialaffärer(iParis, Wien Alexandria, Beyrut o. s. v.). Alltid har ban ken stått i närmaste affärsförbindelse med der turkiska regeringen, för hvilken det ju måste vara särdeles önskligt att kunna stöda sig på en finansanstalt, som har att förfoga öfver så betydliga tillgångar. hvarför den också bär titelr kejserlig ottomanisk,., Men nu står den til följd af en uppgörelse, som den ingått med re geringen eller regeringen med den, och hvil ken ännu icke är definitivt afsluten och officiell tillkännagifven, men dock så godt som färdig och antagen å ömse sidor, i begrepp att bli en tarkisk statsbank och att i sig koncentrera en stor del af den turkiska finansförvaltningen. Planen, sådan den nyligen blifvit af direktio. nen i London framlagd på en der hållen extra bolagsstämma med aktieegarne, är hufvudsakligen följande: Banken skall uppbära det ottomaniska rikets alla inkomster och åter för regeringens räkning utgifva dem inom de i budgeten och genom regeringsförordningar bestämda gränserna. Banken skall således utöfva en skattmästares funktioner i förening med en kontroll öfver uppbörden af statsinkomsterna och deras lagliga användande, samt derigenom erhålla en makt och ett inflytande. som i sjelfva verket, enligt direktionens uttryck, äro utan exempel och förebild i något sjelfständigt bolags i verlden annaler. Den skall dessutom ha ett ord med i laget vid uppgörandet af budgeten, för hvars fullkomliga iakttagande och efterlefnad den ju är medansvarig. I provinserna skall den inrätta grenoch filialanstalter. med hvilka skattkammarens tjenstemän uppgöra sina räkenskaper. För dessa tjenster skall banken dels erhålla ett kommissionsarvode å sammanlagda beloppet af dei budgeten uppförda inkomsterna och utgifterna, dels en viss andel i de skattkammarbons, som regeringen tid efter annan finner af nöden att utgifva; men härförutan skall en årlig godtgörelse gifvas banken för hvarje filialanstalt, som den måste inrätta för att låta detta system träda i kraft. Hittills äro väl hvarken kommissionsarvodet eller ersättningssumman faststälda, men det uppgifves, att banken fordrir en half procent på inkomsterna och en half på utgifterna samt 8000 om året för hvar och en af de tio filialanstalter, som skola inrättas. De förskott, som banken möjligen Fan komma att lemna regeringen, få icke öfverstiga ett maximum af 3,050.000 ;, ech för denna summa skall säkerhet lemnas penom deposition af löpande värdepapper, hvilka anken eger rättighet att sälja, i fall regeringen icke uppfyller kontraktsvilkoren. Slutligen skall banken vara -den ende finansagexten inom och utom landet-, och om också regeringen har förbehållit sig rättighet att taga upp lån äfven genom andra mellanhänder, skall det dock stå anken öppet att sjelf i sista ögonblicket öfvertaga lånet till samma belopp som det af andra erbjudna minsta anbudet. Såsom man finner, äro de förmåner, som erbjudas bolaget genom detta kontrakt, samt den ställning, det enligt detta skall intaga, af alldeles ovanligt slag: bestämda procent på en årlig omsättning, som skall uppgå till 50 å 60 mill:r pund, bestämda understöd åt filialanstalterna i provinserna, en substantiell säkerhet för de förskott, som kunna komma att lemnas, rättighet att utgifva sedlar, hvartill regeringen banar väg genom att indraga de i omlopp varande penningarna af dålig halt, med ett ord säkra och betydliga förmåaser och dervid ringa eller ingen risico. Det är derför lätt begripligt, att aktie egarnes bolagsstämma, för hvilken planen blif vit framlagd, med glädje samtyckte och gaf di rektionen oinskränkt fullmakt att uppgöra affären med den turkiska regeringen. . Men icke banken ensam, utan äfven innehafvarne af turkiska statspapper och: öfver hufvud taget alla, scm äro materielt intresserade i de turkiska finanserna. skola röna fördelarna af det nya förhållandet. Kontraktetstöder sig nämligen på den nyligen utfärdade turkiska budgetlagen, och denna fördelar utgifterna i två kategorier sålunda, att den första af dem omfattar de fasta och periodiska utgifter, som icke kunna förminskas och icke få uppskjutas, således lånen och i allmänhet alla statsskulderna, under det att till den andra höra de föränderliga utgifterna (hvilka kunna nedsättas eller höjas), således sultanens civillista, kyrkogodsen (vakuf) och de särskilda förvaltningsgrenarnas behof. Nu förpligtar sig banken att reservera eller garantera de för den första kategorien erforderliga summorna, så att räntor i alla händelser antingen genom banken sjelf eller för dess räkning genom andra banker utbetalas; eller med andra ord: den turkiska statens fordringsegare skola hädanefter icke vara beroende af den eller den finansoperationens framgång för sina fordringars betalning, utan figurera i främsta rummet på listan. Först derefter kan man tänka på den andra kategorien af utgifterna, och sannolikt skall så väl regeringen som banken göra alt, för att den återstående resten skall räcka till statens behof. Visserligen kan detta lätteligen och skall också med säkerhet icke sällan aflöpa till sakens skada; de turkiska tjenstemännen och fyllandet af landets behof, om hvilket senare regeringen alltid minst har bekymrat sig, skola må hända hädanefter stundom ännu mer än förut få lida af de knappa finanserna. Men utlandet har alt skäl att vara belåtet med detta ordnande af förhållandena. Men man må betrakta saken ur hvilken synpunkt som hälst, och man må härvid företrädesvis tänka på utlandet eller på Turkiet sjelf, så gör i alla händelser den turkiska finansförvaltningen härigenom ett framsteg. Ty i betraktande af de här rådande förhållandena är det säkerligen af icke ringa betydelse och medför det påföljder, som ej få underskattas, att en stor el af finanshushållatngen hädanefter, kommer i händerna på ett institut, som, ehuru till namnet turkiskt institut, likväl-har sin operationsbas i London, Paris och Wien, somstyres af en di rektion, hvilken rent af kan kallas internationell, och — det vigtigaste af alt — hvilken en kontroll öfver rikets finanser tillkommer, åttninstone så pass mycket, som det kan bli fråga om. Geografiskt. . Ocean-undersökningar, Två vigtiga expalitioner, som äro sysselsatta med obean: orekningar, Åol ena på Atlantiska och len andra på Stilla ocosauen, ha nyligen iavvrattat några resultat af sina arbeten, hvilka sannolikt skola ställa det problem, le söka löså, på en ny ståndfunkt; ommöndöten Belknap har oftettliggjort en omständlig beskrifning om bottnen i den del af Stilla hafvet. som ligger norr om. den stora