Aftonbladet – 24 oktober 1874, sida 3

t Jat 200 fot och en tjocklek af något mer än , Ifot. Omkring 1600 fot längre i norr frambrö li remnan den andra strömmen på en höj löfver hafvet af 7,166 fot. Denna nedre strön lappnådds en längd af 1330 fot med en bred: af 266 och en tjocklek af 6 fot. Den norra lägre ändan af den radiala remnan, i hvilke Iden vulkaniska verksamheten med utkastnin; laf slagg och utgjutning af lava lokaliserad sig, sträckte sig Icke ända in i den frukt Ibara, odlade bergsgördeln, utan höll sig på et afstånd af omkring 39,000 fot från Randazzo Sam af mer än 40,000 fot från Linguaglossa, Castij lione och Mujo. De nya eruptionsproduktern: utbredde sig uteslutande öfver äldre lavafält, så att de icke åstadkommo någon materiell skada hvarken å menniskobostäder, odlad jord elle skogar. Massan af den genom denna eruptior utgjutna lavan och slagget beräknas till 1.350,00( kubikmtres. Tidsutdrägten för hela eruptionen — topp-kraterns lifliga antändning, uppslitande: af den stora sidoremnan, bildandet af de stors och små utbrottssvalgen, lavaströmmarnes flyt ning — inskränkte sig till mindre än två dagar. så att på aftonen den 30 Augusti af eruptionen. hvars början hade injagat stor förskräckelse hos befolkningen, endast vattenång-fumarolerna wu remnan och kratrarne återstodo. Altså har detta senaste Etnautbrott riktat den stora vulkanens historia med ett nytt faktum. Under detatt man nämligen förut antog såsom en på lång erfarenhet grundad sats, att Etnas sidoeruptioner, hvilka bana sig väg genom stora radialremnor, äro af lång varaktighet och, återkommande under tidrymder af 10 till 12 år, anställa stora förödelser, så slocknade denna senaste eruption, hvilken hade börjat med alla förebud till en stor katastrof, genast efter det att de vulkaniska krafterna kommit till utbrott. Eldbergets förökade verksamhet yttrade sig under de efterföljande 8 till 10 dagarne genom nästan oafbrutet skalf i marken hvilket höll menniskorna i skräck, atan att likväl förorsaka allvarsamma skador. Ända till midten af September erbjödo Etnas norra sluttningar en sällsam anblick, i det att invånarne j alla städer och byar från Giarre till Bronte hade lemnat sina bostäder och lägrat sig på vägar och platser på fria fältet. Småningom återkom efter rämnda tidpunkt förtroendet till stabilitet, och knappt någonting påminde mer om vulkanens korta paroxysm. Kommunikationsväsen. Spårvägsdrifkraft utan eld. I Amerika har man upphört att begagna vanliga lokomotiv för spårvägar, emedan de icke äro rätt praktiska. De olägenheter, man förnämligast klandrar hos dem, äro deras skorstenar, röken och det flåsande oljudet hos ångan. Bland de uppfinningar, som gjorts för att umbära de vanliga lokomotiven. förtjenar en, som antagits till begagnande i Chicago en något, närmare beskrifning. På en af en hr Lamm i Chicago anlagd järnväg sättes hvarje vagn i rörelse af sin särskilda motor, ett litet lokomotiv, om man så vill, men ett lokomotiv utan eldstad, stenkol, eld, rök, buller och bång o. s. v. Detta lokomotiv utan eld har nu länge satt Chicagos innevånare i förundran. Eldstaden, ångpannan och stenkolen äro skrymmande och tunga att medföra. Hvarför då släpa dem med sig? Hr Lamm låter dem göra tjenst hemma och inlastar på sin vagn helt enkelt en reservoir med öfverhettadt vatten. Man öppnar en kran: vattnet, som är utsatt för 190 tryck, öfvergår ji ångform alt efter behof, och denna ånga matar maskinen, som sätter hjulen i gång. Man medför således sitt förråd drifkraft, alldeles färdigt på förhand. Vid nästa station byter man ut den tömda reservoiren mot en fyld, på samma sätt som man om vintern i första klassens vagnar på vissa stationer byter ut de afsvalnade värmeapparaterna mot uppvärmda. Den medförda vattenvolymen utgör något mer än en kubikmötre vid en temperatur af 1909. Den bildade ångans tryck är 11 atmosferer. När man lemnar ifrån sig denna stora panna, är trycket endast 4 atmosferer. Lokomotivet går mellan banans båda ändpunkter. Den 16,000 mötres (1 mötre 3,3 fot) långa vägen tillryggalägges med samma hastighet, som af två hästar dragna vagnar vanligen ha på en spårväg. Färden upptager en tid af 1, timme. Hvarje reservoir eller ånggenerator är innesluten i en dubbel omklädnad af icke värmeledande ämnen för att förminska värmeförlusten. Afkylningen är för öfrigt obetydlig. Efter 15 timmars förlopp kan en sådan generator ännu framdrifva en omnibus 1 kilomdtre (1 kilomåtre 8368,06 fot). Man uppskattar förlusten i tryck till !, atmosfer i timmen. Passagerarevagnen har platser för 40 personer och väger fullastad 4000 kilogr. (1 kilogr. 2,3 ). Konduktören, som manövrerar maskinen, håller ena handen på i-gång-sättnings-häfstången, den andra på bromsen. Vid afgångsoch ankomststationerna finnas två stora pannor, som tjena till att fylla de portativa generatorerna med varmt vatten. Förutom i Chicago begagnas detta slags lokomotiv utan eld äfven i Brooklyn i New York, påijärnbanan mellan östra New York och Canarsie och på ett par andra ställen. Iden är således ganska enkel: att hemma öfverhetta vatten, magasinera drifkraften i en tillräckligt stark järnplåtsrecipient, föra den med sig och använda den, der man behagar. Det är portativ ånga, som man kan placerasåsom drifkräft i sin vagn eller i sin lustjazt. Det förstås af sig sjelf, att denna uppfinning, som kan begagnas på korta vägsträckor, icke lämpar sig för stora järnvägslinier. Det förråd, som man behöfde medföra, blefve för tungt, i fall man icke ofta stannade för att förnya det. Af ofvanstående beskrifning finner man, att det är möjligt att på en vagn magasinera i ytterst reducerad volym en drifkraft, som motsvarar 3 eller 4 ånghästkrafter och arbetar i nära två timmar. Lokomotiv. utan eld kunna mycket väl draga en om nibus, utan att förses med nytt vattenförråd, en sträcka af 16 eller 18 kilom. Användningen till dragkraft på spåtväsar tyckes vara förmånlig och praktisk. Chicago har den vunna bespåringen uppgått till 20 francs pr vagn om dagen. Besparingen kan uppgå ända till 50 procent. Naturligtvis kan samma förfaringssätt begagnas med några mindre förändringar vid kanaler, för att drifva fram mindre båtar och attsätta igång svaga hushållsmaskiner, som ej behöfva arbeta mer än några timmar. t Kyrka och skola. Arkebiskopen af Köln, Melchers, hvilken suttit häktad i sex månader och nio dagar för öfverträdelse af Tysklands nya kyrkopolitiska lagar, frigafs den 9 dennes. ela beloppet af de böter, han hade att betala, uppgick till 10,000 thlr. Af denna summa uttogos i tre poster af hans lön 9000 thlr, och 372 thlrbetäcktes genom försäljningen af hans möbler. De återstående 628 thlr aftjenade han genom sitt fängelsestraff. Blott få personer hade samlats för att åskåda ärkebiskopens frigifvande, och lugnet stördes icke.