on rr NA nb ESR Na icke beredt honom förmånen af denna fel aktion i den allmänna meningen, som allal2 våldsamheter framkalla? Bestämdt ligger sa något hemlighetsfullt under alt dettä. Märk, i att Bismarck kan ha rätt, då han påstår sig upprätthålla den diplomatiska disciplinen !l och försvara statsarkivens okränkbarhet;v men han får orätt genom den öfverdrift,!t hvarmed han går till väga, och dessutom berättigar han till alla slags gissningar; han framkallar den tron, att de dokument, vid hvilka han fäster så stör vigt, verkligen inåste vara ganska komprometterande, efter han icke fruktar att använda dylika utvägar mot en så betydande person. Det påstås, att Bismarck skall ha varit bekymrad för de afslöjanden, som skulle kommal. att innehållas i den broschyr, hvars offentl liggörande förberedes i Genåve, som harl; till titel: Revolutionen uppifrån, och somlc lär ha för afsigt att skoningslöst blottal( kanslerns politik. Om ett utspridande afls preussiska kansliets hemligheter derigenom . Y I 1 6 ot kommer att ega rum, är det möjligt att tro och lofven derigenom brytas; men hvem har väl gifvit föredömet af egennyttiga in-i diskretioner? Tvekade väl hr von Bismarck vid början af kriget 1870 att blotta de hemligaste underhandlingar, i hvilka han san: nolikt bade större andel, än han ville medgifva? Förstod han väl att efterfölja Englands visa förbehållsamhet, då detta land är 1855 blott motvilligt och till följd af en verklig förolämpning af kejsar Nikolaus beslöt sig att yppa de hemliga underhandlingar, som det dolt till och med för sin bundsförvandt Frankrike? Hr von Bismarck har begått indiskretioner, då det öfverensstämde med hanz intresse, han har utsatt sig för att se indiskretionerna vändas mot bonom sjelf. Denna märkvärdiga händelse, som bestämdt vitnar om ett visst upprördt själstillstånd hos den tyske kanslern, har, om man så vill, en annan sida. Sedan några är har il; diplomatien .insmugit sig: ganska besynner. liga plägseder. Under förevändning attl1 ega större frihet, behandlar man angelär!cq enheterna under form af enskilda bref.l an bevarar brefven och förfogar öfver dem ; i-cenlighet med: sitt intresse och sin egenkärlek. Efter premierministrarne har turen kommit till ambassadörerne. Man vet ej. hur med alt detta de diplomatiska för-! hållandena mellan nationerna skola kunnha: upprättbällag., Det är kanske på tiden, att man -i intresset. af folkens angelägenheter, hvilka diplomatien anses leda, stannar på denna väg. Ta str bod dn MA bo EA me mat brå 1 anledning af de nyligen afslutade fran-: ska genoralrädsvalen gör. Daily News i ett af sina aenare nummer följande betraktelser: De franska generalrådsvalen äro nu afslutade, sedan de 86 omval, som blefvo nöd vändiga i följd at att de första valen ej ledde till afgörande resultat, nu sist). söndag egt rum, Fastän alla partier ba gökt. att gifva dessa val on starkt politisk färgton och äfven till. icke ringa grad lyckats ; häruti, hafva dock fransmännen icke funnit det lätt att förgäta ett helt lifs vanor eler; att förbise den hufvadsakligen lokala kar rakteren af de förhandlingar, som försig gå inom generalråden. Man kan derför knappast betvifla, att ett stort antal valmän följt de gamla vanorna och, utan afseende på politiska grundsatser, skänkt sina röster åt ur lokal synpunkt. framstående och ansedda personer. Detta är sannolikt orsaken till den stors avbrighet de franska tidningarna haft att bestämma valens karakter och deras inflytande på parti ställningen, samt fill de ofia hvarandra motsägande uppgifter de i detta afseende fram lagt. Det är således något som talar myc ket för republikanernes sak, att de under sådana förhållanden äro i stånd att vira en gifven öfvervigt, I de flesta fall kan man nämligen förntaätta att förmögenhet eller lokalt inflytande sökt mer eller minåre inverka till de särskilda dynastizka partiernas fördel, under detrepublikanerne endast haft det rättmätiga i sin sak att stödja sig på. Men trots detta ogynsamma förhböllande ha republikanerne icke allenast bibehållit de fördelar, de vunno för tre år sedan, utan ock förstärkt sin ställning. Vid de nu för: siggåagna valen hafva de visserligen både förlorat och vunnit; men vid em öfverräkning visar sig för dem en nettovinst af 25 platser. Inom 38 afgeneralråden hafva åo majoritet, under det att i 44 monarkisterne äro förherskande och i 3 de båda partiernals jämnt uppväga hvarandra, SMsedes visa dessa val, likt alla anåra politiska manifestationer i deras helhet tagna, en ständig e fortgång i republikansk anda, och dettal1 trots alla möjliga försök att trötta och görajl C 8 me Frankrike modstulet, och förleda det att i sin förtviflan öfverlemna sig till det ena eller det andra af de partier, hvilka stå re. js dobogna att befria landet från alla vidarel4 bekymmer rörande ledningen af dess ange-ll lägenheter. 0 HN t 4 1 I anledning af dan falska uppgift, Soir för några dagar sedan meddelade — och om hvilken vi på telegrafisk väg erhöllo under lg rättelse — att Thiers skulle af den italien-8 ska regeringen ha blifvit anmodad att lem-11 na Italien, skrifver Republique Frangaise:y Den bonapartistiska pressen måste hysa en le obegränsad lit till lättrogenbeten hos enjd viss klass af läsare, då den kan våga skrif.!1 va och trycka dylika absurditeter, hvilka T blott visa till hvilken ytterlighet af van-l3 mäktig vrede och hätskbet hr Thiers bety-13 delsefulla resa har retat hans motståndare. ln Hvarje demonstration till: hr Thiers och lä republikens fördel förbittrar genast vissalk politiska partier, hvilka genast taga sin till-Iy lykt till osannizgar, i förboppnving att ge-lv rom dem kunna neutralisera de intryck, som ji1 iyllningarna uppväckt. Det skulle förargaj!s lem, om dessa gälde hr Thiers personligen, !k nen det gör dem fullkomligt ursinniga att!u ie, att de egnas honom ej uteslutande för!1 ans egen skull, utan emedan han är detjö epublikangka partiets i Frankrike förnäm-!u te förkämpe och representant. p 5 0 Restitutionen af bränvinstillverkingsargift. Sedan åtskilliga af k. m:t öreslagna ändringar i nu gällande bestämselser angående restitution af bränvins-pPp illgarknivngeafslift Yid utförgnl af. hvinvin ii